Så har Hanne Kjöller lekt reporter igen

Det är inte utan att man undrar: Hur kan de låta henne hållas! Ännu en gång har DN:s ledarskribent Hanne Kjöller lekt grävande reporter i en artikel som är så full av halvsanningar att den i sin helhet utgör en lögn.

(Ja, det är samma person som skrev boken En halv sanning är också en lögn som skulle avslöja mediernas faktafel men som var så full av faktafel att Kjöller blev stämd och boken fick korrigeras av förlaget).

Den här gången försöker Hanne Kjöller leda i bevis att fackförbundet Byggnads felaktigt säger att dödsolyckorna ökar och utan grund kopplar samman dödsolyckor med avsaknad av kollektivavtal på arbetsplatser. ”Byggnads gör ogenerat politik av tragedierna”, skriver Kjöller.

Låt oss ta det från början. Dödsolyckorna ökar inte alls, menar Kjöller. Sanningen är att de minskar. Som stöd för tesen illustreras artikeln med ett diagram över dödsolyckor som sedan 1970-talet stadigt pekar nedåt. ”En framgångssaga”, menar Kjöller.

Det är sant att 169 personer dog på jobbet 1979 mot 33 personer 2013. Det är också sant att dödsolyckorna minskade mellan 2011 (57) och 2013. Men vad Kjöller inte nämner är vad som hände förra året, år 2014. Inte heller nämner hon det oroväckande trendbrott där dödsolyckorna ökade fem år i rad innan finanskrisen fick luften att gå ur ekonomin. Dessutom kan hon inte (vill inte?) hålla isär statistiken över olyckor och dödsolyckor.

Statistiken över dödsolyckor år 2014 är inte dubbelkollad och ännu inte publicerad på Arbetsmiljöverkets hemsida. Men redan i september stod det klart att det skett fler dödsolyckor än under hela 2013. Den kunskapen ligger en googling bort. Att dödsolyckorna ökade förra året är ett faktum. Att de minskar i förhållande till 1970-talet är också ett faktum.

Men frågan är hur relevant det är att jämföra med 1970-talet? Då tätade vi våra hus med asbest och sprutade DDT på åkrarna. Skulle man flytta hit ett vanligt bygge eller industriarbetsplats i en tidsmaskin skulle den anses fullkomligt livsfarligt och omedelbart få slå igen. Det var en annan värld.

Mer relevant är att jämföra utvecklingen under 2000-talet. Kjöller gör en poäng av att dödsolyckorna minskade mellan 2011 och 2013. Men det är inte överraskande, dödsolyckor minskar alltid i lågkonjunktur och den här svackan har varit extra djup i sektorer där många dödsolyckor sker, typ bygg och industri.

Vad som däremot stuckit ut under 2000-talet är trendbrottet året innan finanskrisen. Då bröts en 30-årig stadig nedåttrend och dödsolyckorna ökade fem år i rad vilket till exempel fick Arbetsmiljöverket att tillsätta en snabbutredning.

I slutet av artikeln ska Kjöller smasha ner bollen. Hon skriver att dödsolyckorna minskat i tre år mellan 2011 och 2013:

”Ändå anordnade Byggnads och IF Metall för två veckor sedan en SVT-sänd hearing med titeln ”Dödsolyckorna på jobbet ökar!”. Ingressen löd: ”För tredje året i rad stiger olyckorna på arbetsplatserna. Inom byggbranschen förolyckas en medarbetare i månaden. Varför drabbas utländsk arbetskraft oftare?”.

Fantastiskt! Inte en siffra rätt.”

Meningen ”För tredje året i rad stiger olyckorna på arbetsplatserna” ställs i relation att dödsolyckorna minskat tre år i rad. Touché, tänker Kjöller och klämmer i: ”Inte en siffra rätt”.

Men har hon missat att det står dödsolyckor på ena stället och olyckor på andra? Eller väljer hon att dra en rövare? Dödsolyckor och olyckor är inte samma sak. För någon som ägnat mer än en slapp tanke och hetsigt temperament åt ämnet vet att trots att dödsolyckorna minskat så har de allvarliga olyckorna ökat. Alltså olyckor som kunde ha slutat med döden, men som av försynen inte gjorde det.

Att detta skett trots lågkonjunktur borde oroa fler än de två fackförbunden. Speciellt nu när hjulen i ekonomin börjar rulla allt snabbare.

Statistik är vanskligt och ska hanteras varsamt. Som journalist gäller det att ta ansvar för den verklighetsbild man sprider, i synnerhet när man ger sken av att redovisa en objektiv sanning. Det skiter Hanne Kjöller i. Eller slarvar hon? Varför är det ingen redaktör som reagerar?

Om Hanne Kjöller hade orkat lyssna på seminariet hon googlat upp och misstolkat, så hade det kunnat bespara henne nästa pinsamhet. Kjöller driver nämligen den märkliga tesen att ackordslönen i Byggnads avtal leder till stress och kan vara en bidragande orsak till dödsolyckor.

Tvärtom finns det mycket som tyder på att dödsolyckor och allvarliga olyckor är allt vanligare där facken inte har avtal. På seminariet, som Kjöller uppenbarligen inte har sett, så nämndes bland annat att AFA Försäkring – som försäkrar arbetstagare på arbetsplatser med kollektivavtal – i allt lägre omfattning betalar ut försäkringspengar till anhöriga till omkomna.

Ingen vet om det betyder att allt fler dör på arbetsplatser som saknar kollektivavtal och därmed försäkringar, eller om allt färre känner till att de kan söka ersättning. I Arbetsmiljöverkets nämnda snabbutredning av dödsolyckorna konstaterade man också att allt fler olyckor sker i små företag som verkar i ett alltmer uppsplittrat arbetsliv. Bland dessa företag är anslutningen till kollektivavtal låg.

Som sagt, ingen vet om det finns ett exakt samband. Men det är mer troligt än tvärtom.

När Kjöller sedan sitter och bläddrar i Byggnads kollektivavtal utan att hitta nåt om arbetsmiljö och därmed avfärdar att kollektivavtal har något med arbetsmiljö att göra, blir texten provocerande okunnig. Samverkan mellan starka fackföreningar och skyddsombud, progressiv lagstiftning, arbetsmiljöforskning och inspektioner från myndighetspersonal har gjort att Sverige till ett föredöme på arbetsmiljöområdet. Det är det som ligger bakom den långsiktiga trenden i Kjöllers diagram. Att ta bort facken ur den ekvationen blir bara löjligt.

Det är inte utan att man undrar: Hur kan de låta henne hållas!

Rättelse 21/8-2015: Hanne Kjöllers bok “En halv sanning är också en lögn” drogs aldrig tillbaka av förlaget, vilket tidigare stod i texten, utan förlaget valde att trycka en ny upplaga av boken där felen var korrigerade.