corona Coronakommissionen riktar svidande kritik mot regering och myndigheter. Dagens Arena undersöker vilka verktyg regeringen har gentemot regioner och kommuner – och hur regeringen kan ställas till svars.
Igår presenterade den av regeringen tillsatta Coronakommissionen sin första delrapport, som utvärderar äldreomsorgen under pandemin i våras. Kommissionen pekar tydligt på att Sveriges strategi, som gick ut på att främst skydda äldre, har misslyckats. Det här på grund av en stor smittspridning i samhället, som tog sig in på äldreboenden – boenden som präglas av arbetsmiljöbrister, osäkra anställningar och stora brister vad gäller medicinsk kompetens. Det här berättade Dagens Arena om på tisdagen.
Frågan är vilka följderna kan bli av den skarpa kritik som riktas mot framför allt regeringen, som ytterst ansvarig för coronastrategin, men också vården och omsorgen?
Coronakommissionens ordförande, Mats Melin, sa i en intervju med Dagens Arena på tisdagen att ansvarsutkrävande inte är en fråga som kommissionen ägnat sig åt.
– De påföljder som ansvarsutkrävande kan innebära är dels rättsliga åtgärder, och politiska genom att politiker röstas bort. Jag har svårt att se att myndigheter och regioners förvaltningar kan bli ansvariga, sa Mats Melin.
Göran Sundström är professor i statsvetenskap, specialiserad på offentlig förvaltning, och han leder bland annat ett pågående projekt där beslutsprocesserna bakom bygget av Nya Karolinska utvärderas. Han delar bilden att det finns två olika sorters ansvarsutkrävande. Vad gäller det rättsliga ansvarsutkrävandet kan vem som helst anmäla, men det måste i regel handla om en enskild person som gjort något lagbrott.
– Det kan möjligen handla om sådant som oaktsamhet i sjukvården, om exempelvis en enskild sjuksköterska eller läkare gjort något fel, säger Göran Sundström.
När politiskt ansvar för en förseelse av något slag ska utkrävas, krävs det i regel att oppositionen driver frågan, till exempel genom att hota om misstroendevotum.
– Aktivt eller passivt är det oppositionen som avgör vad som sker. Men regeringen kan avvärja eller föregripa hotet genom att själva avsätta personen ifråga, så skedde till exempel med Anna-Greta Leijon i samband med Ebbe Carlsson-affären.
Hur långtgående det politiska ansvarsutkrävandet blir beror på hur starkt opinionstryck det finns i en fråga.
– Är myndigheten ansvarig, eller politikern ifråga eller hela regeringen? Ju allvarligare konsekvenser opinionen anser att en förseelse har, desto högre upp kommer ansvaret att utkrävas.
Ett exempel, även om det är ovanligt, i närtid på när ansvar utkrävts både politiskt och rättsligt är Transportstyrelseskandalen. Den ledde till att generaldirektören dels fick avgå, dels straffades rättsligt, som personligt ansvarig.
I fallet med Coronakommissionens kritik om äldreomsorgen är det inte troligt att det blir fråga om något rättsligt ansvarsutkrävande.
– Jag har jättesvårt att se att man skulle kunna starta en rättslig process i större skala. Det kan finnas fall i vården i omsorgen, där någon kan ha gjort något som gör att någon lidit onödigt mycket eller avlidit i onödan. Men även där krävs väldigt mycket för att fälla, för läkare har ett skydd för att de jobbar med liv och död. Däremot kommer det bli en stor politisk strid om ansvaret för strukturella frågor och strategiska val, säger Göran Sundström.
Frågan är om den politiska oppositionen har protesterat i tillräckligt hög grad och tillräckligt tidigt under pandemin, för att de nu ska ha trovärdighet nog att kräva politiska konsekvenser för regeringen.
– Ulf Kristersson förnekar att Moderaterna har accepterat regeringens strategi. Regeringen hade löpande möten med oppositionen på Rosenbad under våren där politiska beslut förankrades. Där var man överens om att visa enighet utåt. Kristersson hävdar nu att han drivit en annan linje inåt, gentemot regeringen, med till exempel tidigare testning i stor skala.
Men att linjen inte drivits tydligt utåt kan påverka stödet för Kristersson om han vill utkräva politiskt ansvar av regeringen:
– Man kan man fråga sig: om han verkligen tyckte att det stod liv på spel, skulle han då ha hållit den här borgfreden?
Kommissionen har rätt i att det är regeringen som ytterst styr över vård och omsorg. Men det är ett ytterst komplext ansvar.
– Sedan 90-talet har vi byggt upp ett system som är mycket komplicerat. Det är delegerat och det är marknadsiserat. Ingen kan sitta med stora lager skyddsutrustning när det är marknadsekonomi som styr. Det här faller snarast på olika regeringar genom åren. Problemet är att både vänstern och högern drivit på för NPM, privatiseringar och Ädelreformen, som innebar decentralisering av äldrevården med komplex nivåstyrning som följd. Det är egentligen bara Vänsterpartiet som inte drivit det här, säger Göran Sundström.
Skulle regeringen i ett akut läge, som pandemin är, kunna ta över och på något sätt tvångsförvalta regioner och kommuner, mot bakgrund i de brister som kommit fram inom äldreomsorgen? Nej, begreppet tvångsförvaltning finns inte på det här området, säger Göran Sundström.
Det enda jämförbara är att staten har möjlighet att tvångsförvalta en kommuns ekonomi, om de skulle visa sig ha misskött den grovt – men då gäller det just ekonomin och inget annat. Däremot kan staten styra och begränsa regioner och kommuners handlande på annat vis.
– Kommuner och regioner lyder under staten och staten kan när som helst ta tillbaka makt, till exempel över sjukvården genom att förstatliga den. Men sedan har staten ett jättestort klaviatur att spela på vad gäller enskilda lagar och förordningar, och sådana kan beslutas om fort om viljan finns. Till exempel kan de kräva att alla regioner måste ha lager av en viss storlek, att det är en viss utbildningsnivå på alla som jobbar inom äldreomsorgen.
Problemet om sådana förordningar skulle införas direkt, för att få resultat under pandemin, är att verkligheten snabbt skulle bli uppenbar. Exempelvis i form av svårigheter att rekrytera personal med rätt kompetens.
Dessutom skulle det sannolikt vara politiskt svårt för regeringen att på kort sikt stärka sin makt på ett långtgående sätt.
– SKR tycker inte alls att det här har skötts dåligt av kommuner och landsting, här pågår en debatt där man skyller på varandra. Så det är politiskt svårt för politiker i riksdagen att köra över sina politiska kamrater på regional nivå – normen om kommunalt självstyre är väldigt stark. Det kommissionen gör nu ökar legitimiteten för statliga ingrepp, men inte för stora.
På längre sikt är det här början på en förändring om hur vi strukturerar välfärden och samhället, tror Göran Sundström.
– Jag tror att pandemin, tillsammans med ett antal tidigare händelser, kommer att väcka frågor om vad som ska göras. Det kommer att komma krav på strukturförändringar. Grundfrågan är: är det lämpligt att 21 regioner sköter sjukvården och 290 kommuner äldreomsorgen i Sverige med stora delar av serviceverksamheterna utlagda på marknaden? När du till exempel bygger ett sjukhus idag, särskilt universitetssjukhus, får det en direkt påverkan på hela svenska sjukvården, och då kan det synas konstigt att staten och andra regioner inte har något inflytande över besluten.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
