Nyhet Digital teknik gör det möjligt att övervaka och mäta de anställda, men kan också användas för att skapa en bättre arbetsmiljö. Data från fackligt styrda appar kan visa hur stressigt eller farligt det är på jobbet, visar en ny rapport.
Nu är det hög tid för de svenska facken att lära sig av de innovativa och digitala lösningar som finns i bland annat USA, Storbritannien och Danmark.
Så kan man tolka den nya rapporten ”Digitala folkrörelser – exempel på hur arbetstagare finner nya sätt att organisera sig” från den fackliga tankesmedjan Futurion.
Rapportförfattaren frilansjournalisten Katarina Andersson har bevakat digitaliseringsfrågor i flera år, och nu har hon sammanställt framgångsrika digitala verktyg som använts för att mobilisera och organisera människor. Resultatet är en lista på åtta appar och tjänster.
– En app som jag gillar mycket är Weclock. Den bygger på att man samlar in data, vilket är kontroversiellt, men metoden kan också användas till mycket bra saker. Till exempel för att få bättre arbetstider eller andra bättre arbetsvillkor, sa Katarina Andersson på seminariet där rapporten presenterades.
Weclock är en spårningsapp med fokus på jobbet. Via sensorer i en vanlig telefon kan appen kartlägga hur den anställde rör sig och hur denne använder telefonen, och även till och med ta reda på om en anställd befinner sig på bottenplanet i ett hus eller på nittonde våningen. Kort sagt: programmet loggar information om arbetsdagen.
Det framgick av presentationen att denna typ av app kan användas av facken för att bygga upp sina case på ett mer övertygande sätt. I stället för att en fackklubb anekdotiskt för fram att ”våra medlemmar har för korta raster” kan man via appen beskriva exakt hur korta rasterna är.
– De anställda kan dela med sig av dessa data till facket som sedan kan gå till ledningen och säga ”titta här, det finns inte tillräckligt med raster”, sa Katarina Andersson.
Ett fack i New York som organiserar transportarbetare i budbranschen har till exempel använt Weclock för att visa hur buden rör sig över stan. Denna rörelsedata samkördes sedan med vilka zoner i staden som innebar hög risk för att drabbas av covid. Appen visade alltså på hur stora risker vissa bud utsatte sig för.
Ett annat exempel är appen Thought exchange, som genom artificiell intelligens, AI, suger upp och sorterar idéer från digitala stormöten. Medlemmarna tycker till, röstar och kommenterar idéer man tror på, och programmet lyfter upp det som många tycker är viktigt.
Det tredje exemplet hon lyfte på det digitala seminariet var från danska facket HK. Deras fysiska ”Jobbpatrullen” som varje sommar åker omkring och träffar ungdomar som sommarjobbar har sedan flera år tillbaka kompletterats med en chatbot, alltså ett program som pratar med ungdomarna digitalt.
– Det fungerade urbra, dels var de unga vana vid detta, dels behövde de inte känna sig dumma. Det här var ett verktyg som fick unga att våga ställa frågor om sina arbetsförhållanden, och det blev lättare för dem via chatten.
Rapportförfattarens råd till fack, ideella organisationer och arbetsgivare var att börja använda de digitala verktygen.
– Men mycket bygger på att samla in data, och det är en het potatis, påminde hon om.
Rapporten tar därför också upp frågan om hur ideella organisationer och fack ska navigera för att inte göra om samma misstag som till exempel Facebook har gjort.
– Vi har sett att Facebook återigen har råkat i blåsväder för att man vet mer om användare än vad man säger, och Weclock samlar verkligen in data om hur du rör dig och vad du gör, och här måste man tänka några extra varv. Här kan man hamna snett.
Peter Hellberg, Unionens förste vice ordförande, medverkade på seminariet och förklarade varför Unionen varit med om att ta fram rapporten.
– Det förväntas av oss fack att vi har digitala verktyg och en digital närvaro. Här behövs tips och inspiration. Vi behöver ju inte uppfinna hjulet själva varje gång. Vi vill inspirera oss själva och andra, och visa på bredden i de lösningar som finns, sa han.
Med på seminariet var också Maja Stridsberg, affärsområdeschef för digital kommunikation på PR-byrån Westander. Hon tog fasta på erfarenheterna av ytterligare ett exempel i rapporten. Detta kom från det brittiska lärarfacket NEU. Verktyget, och kampanjen, hette School cuts, och satsningen gjorde neddragningarna i brittiska skolor till en glödhet fråga.
Väljarna kunde se exakt hur nedskärningarna såg ut för just den egna skolan, och de kunde lätt få kontaktuppgifter till de politiker de kunde kontakta för att påverka. I sig är detta inte revolutionerande metoder, men på grund av den digitala utformningen blev påverkanseffekten stor.
– Facken ska ta till sig det här. Ni behöver inte göra något radikalt nytt. Gör det ni gör, men försök att tänk på om ni kan lyfta in något som gör det lite smidigare, lite enklare och annorlunda för att förbättra, sa Maja Stridsberg.
Mot bakgrund av att hon skrivit sin masteruppsats om hur man främjar innovativt beteende betonade hon också att det måste finnas tid ifall nytänkandet ska bära frukt.
– Det handlar inte bara om trial and error. Om det inte ingår i arbetsbeskrivningen att man ska vara innovativ, eller om det inte frigörs tid för de anställda att vara det, då kommer de inte att vara innovativa. Det måste in i arbetsbeskrivningen. Man måste belöna innovativt beteende och i den bästa av världar kanske till och med knyta det till lönekriterier. Det är då det kommer bli åka av, sa Maja Stridsberg från Westander.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
