Analys Konstitutionen är tydlig, men presidenten tycks ändå leta vägar att behålla makten.
Donald Trumps första tid vid makten har kantats av auktoritära förslag och utspel som visar att han inte respekterar grundläggande demokratiska spelregler.
Kravet att få ta över Grönland. Påståendet att Zelenskyj inte är demokratiskt vald. Elon Musks attacker mot den amerikanska statsapparaten.
Trump har inlett sin andra period i Vita Huset med revolutionär intensitet.
Svävande svar
Han har också varit svävande kring om han själv verkligen tänker lämna Vita Huset efter fyra år. Han har då varit president i sammanlagt åtta år, och USA:s konstitution är tydlig: ingen president får sitta längre än så.
Den 20 januari 2029 ska en ny person sväras in. Trump har gjort sitt.
Ändå har Trump svarat kryptiskt på frågan om han kan tänka sig ytterligare en period. Vid ett möte med republikanska kongressledamöter sade han nyligen att han redan samlat in mycket pengar för presidentvalskampanjen 2028, men att han troligen inte kunde använda dem för egen del. Men, tillade han, ”jag är inte hundra procent säker på det … Jag tror inte jag får kandidera igen, eller får jag kandidera igen?”
Vid ett annat tillfälle har han sagt att han inte tänker kandidera igen, såvida inte människor säger: ”Han är så bra att vi måste hitta en lösning.”
Dessutom har han antytt att det faktum att Biden blev president 2020, ett val Trump fortfarande hävdar ”stals” från honom, gör att det inte vore mer än rätt att han fick åtta år den här gången.
Åtta sammanhängande år?
Osäkerhet har alltid varit ett av Trumps kännetecken. Han slänger ut testballonger, provokationer, och ser hur det landar. Man kan med andra ord utgå ifrån att Donald Trump inte utesluter att på något sätt kortsluta den amerikanska konstitutionen för att kunna styra vidare efter 2028.
För det skulle kräva just detta: att grundlagen sätts ur spel. Tidningen New York Times har gjort en intressant genomgång av regelverken kring presidenter och omval och Trumps möjligheter, eller brist på sådana.
Under lång tid var gränsen på två mandatperioder tradition men inte regel. Det saknades formell begränsning.
Franklin D. Roosevelt bröt mot detta. Han valdes första gången 1932, och blev omvald för fyra perioder, för att sedan dö på posten den 12 april 1945.
Sex år senare klubbades den 22:a tillägget till konstitutionen igenom, och det är otvetydigt. Ingen kan sitta mer än två perioder. Ingen av de experter på konstitutionen som uttalat sig om saken ser någon möjlighet för att kringgå detta.
Det hindrar uppenbarligen inte kretsen kring Trump från att försöka. Hans tidigare vapendragare Steve Bannon är en av dem som prövat idén att konstitutionen inte tydligt säger att två perioder är max när om någon annan (Joe Biden) varit president under en mellanperiod. Att det alltså kan vara tre, om en av dem inte hänger ihop med de andra.
Kanske kommer Trump göra den tolkningen. Frågan är i så fall vad det republikanska partiet säger om saken?
Ändra konstitutionen?
En annan väg skulle förstås vara att ändra konstitutionen och ta bort tidsbegränsningen. I januari lades det fram ett sådant förslag i representanthuset av republikanen och Trumpanhängaren Andy Ogles från Tennessee. Eftersom Trump är den ende som kan rädda landet från Joe Bidens vanstyre måste han få mer än en presidentperiod på sig, argumenterade Ogles.
Ett klassiskt argument för alla diktatorer. Eftersom krisen i landet är så stor måste de styra vidare. Alternativet är kaos, brukar det heta.
Men det är oerhört komplicerat att ändra USA:s konstitution. Först krävs det två tredjedelars majoritet i både senaten och representanthuset för att ens lägga fram förslaget. Någon sådan majoritet finns inte i dag.
Det är också möjligt för delstaterna att lyfta frågan, men då krävs det att två tredjedelar av alla delstater kräver detta, och det är inte särskilt troligt.
Skulle ett förslag ändå läggas krävs att tre fjärdedelar av alla delstatsparlament godkänner förslaget.
Göra som Putin?
I debatten kring Trumps uppenbara brist på respekt för demokratins spelregler har det spekulerats om han skulle kunna utlysa nationellt nödläge och helt enkelt bara sitt kvar på presidentposten.
Inte heller detta finns det något utrymme för i konstitutionen. Inte ens krig är en ursäkt för att ställa in ett presidentval. USA har hållit val både under amerikanska inbördeskriget på 1800-talet och andra världskriget och ingen president har någonsin förlängt sin mandatperiod utöver de stipulerade fyra åren.
Slutligen har det spekulerats i att Trump skulle ”göra en Putin”. Även den ryska grundlagen slog tidigare fast att en president bara fick sitta i två perioder. 2008 lät han därför Dmitrij Medvedev ”låna” titeln i en mandatperiod, för att styra från kulisserna och sedan återkomma som president.
Rent teoretiskt skulle J.D. Vance kunna toppa republikanernas valsedel om fyra år, med Donald Trump som vice president. Om Vance sedan avgår får Trump sina fyra extra år.
Det verkar inte finnas någon enkel väg för Trump, om han umgås med planer på att sitta kvar efter 20 januari 2029.
Och frågan är vad etablissemanget runt honom i så fall skulle säga om saken.
Ytterst handlar det kanske om hur många lojala anhängare presidenten hinner placera ut på avgörande positioner i statsapparaten, och hur det går i kongressvalen om två år.
Oddsen för Trump är höga.
Men det var de å andra sidan när han ställde upp som presidentkandidat 2016 också.
Jesper Bengtsson
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
