NYHET Finland har lyckligast befolkning – och Sverige har klivit upp två hack på FN:s lista över världens lyckligaste länder. Men vi kan nå högre upp, enligt forskare: »Politiska beslut bör utvärderas i förhand utifrån hur de kan påverka välbefinnandet«.
Finland är ohotad etta när FN presenterar World Happiness Report för 2019. På andra och tredje plats syns ett visst nordiskt drama när Danmark kliver om Norge på topplistan jämfört med förra årets mätning. På plats fyra finns Island kvar, medan Nederländerna kliver om Schweiz kliver som femte lyckligaste landet.
Och så, på plats 7: Sverige. Som ett av de länder i världen där känslan av lycka synes så stabil att vi är bland de minst föränderliga i forskarnas mätningar mellan åren. I år har vi klivit om både Kanada (plats 7 år 2018, nu plats 9) och Nya Zeeland (kvar på 8, samma plats som förra året). Så varför gör FN den här typen av granskningar av vår upplevda nivå av lycka?
– Det enkla svaret är att vi människor tycker det är viktigt med lycka, det är det slutliga välfärdsmåttet att vara lycklig, säger Martin Berlin, fil doktor i nationalekonomi.
Han har i sin tidigare forskning bland annat tittat på hur man mäter livstillfredsställelse och om man verkligen kan använda subjektivt välbefinnande som mått på välfärd. Och jo, det går att mäta lycka och välbefinnande. Det är också rimligt att använda en sådan kunskapsgrund för politiska beslut, anser Martin Berlin.
– Politiska beslut bör utvärderas i förhand utifrån hur de kan påverka de berördas välbefinnande, säger han.
Det kommer att krävas en helt annan kunskapsgrund om vad som konkret påverkar befolkningens välbefinnande för att fatta politiska beslut på den grunden. Men det kommer att vara värt det på lång sikt, menar Martin Berlin. Kanske kan det till och med leda till att vi som befolkning på sikt kniper förstaplatsen i mätningar som FN:s lyckorapport.
– Vi vet som exempel att arbetslösa har en lägre livstillfredsställelse, det vi behöver studera mer i detalj är hur stor konkret påverkan på den upplevelsen det får om man får ett arbete. Politiker måste hela tiden välja var skattepengar ska satsas, då behöver de veta om det finns andra insatser som ger större påverkan på hur vi mår som befolkning.
FN:s studie bygger bland annat på faktorer som landets BNP, känslan av att kunna påverka sitt liv, upplevelsen av rättvisa i samhället, om politiker och näringsliv anses vara korrupta, antal friska levnadsår och så en rad mer personliga måttstockar.
– Att älska och vara älskad är nummer ett, att andra ser en som värdefull och man själv ser sig som värdefull i sitt sammanhang och i samhället, säger Henry Montgomery, professor emeritus i kognitiv psykologi vid Stockholms universitet.
Vår kollektiva känsla av lycka kommer mycket från att det finns en jämlikhet, inga stora klyftor eller väldigt stor social orättvisa. Bra sjukvård, utbildning och möjlighet till jobb.
– Det brukar vara stabilt resultat i den här mätningen med de skandinaviska länderna i topp. Känslan av lycka visar sig också i vår jämförelse med varandra. Resultatet för länderna i Norden bygger mycket på att vi har en jämlikhet i samhället med hyfsat lika levnadsvillkor och standard, säger Henry Montgomery.
Han påpekar också att känslan av lycka inte egentligen påverkas av politisk hänvist, vilket man lätt kan tro.
– Det jag har kunnat se är att vi ligger väldigt lika i lyckograd oavsett politisk övertygelse.
I FN-rapporten är det också tydligt att vi svenskar hör till de mest stabila i vår känsla av lycka. Sverige hör till de åtta länder där förändringen av lyckokänslan är som minst i år jämfört med 2018, med o,o35 punkters minskning av graden av lycka på en åttagradig skala. Jämfört med nationen med störst negativ förändring, Venezuela med 1,944 punkters försämring i lyckoindex, och krigshärjade Syrien med minus 1,861. Dessa båda länder ligger ändå inte i botten, där återfinns Sydsudan och Centralafrikanska republiken – två länder härjade av inbördeskrig. Störst positiv förändring i lycka rapporteras från Benin (+ 1,390) och Nicaragua (+1,264).
Men vad gäller den stabila känslan av lycka i Sverige ska vi inte glömma betydelsen av Martin Luther, påpekar Henry Montgomery.
– I vår Lutherska tradition ska man inte klaga utan ta hand om sig själv. I en hel del andra länder utan det här tankemönstret finns det en större tendens att visa sitt missnöje och protestera, till exempel i en sådan här mätning av individuell lycka. Vi har en väldigt stor värdegemenskap i Sverige, vi vill att samhället ska ta hand om oss men sköter oss samtidigt själva. Utan att gnälla, konstaterar han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
