ANALYS: I dag inleds Centerns ”framtidsstämma” i Upplands-Väsby och på dagordningen står ett nytt idéprogram. Sverker Lindström, journalist och författare som har följt partiet sedan 1970-talet, analyserar Annie Lööfs vägval.
Det är svårt för ett politiskt parti att byta ut viktig delar av grundideologin, men det är precis vad som pågår inom Centerpartiet. Det är en svår resa att gå från ett parti som vill kunna ”samarbeta åt olika håll” till att tro sig kunna locka nya väljare och samarbetspartners enbart på den högra kanten i svensk politik.
I praktiken håller Bramstorps, Gunnar Hedlunds och Thorbjörn Fälldins parti på att ömsa skinn till ett nyliberalt – ja, nästan libertarianskt ytterkantsparti. Frågan är om väljarna vill ha den politik som håller på att mejslas fram av den partiledning som valdes under 2011. Även om de gamla ledorden om ”decentralism”, ”hela landet ska leva”, ”rättvisa för landsbygdens folk” och ”skydd för miljön” finns kvar, så är den praktiska politik som nu formas på väg åt ett annat håll.
Fälldins och partiets folkligaste politiska idé – ”skatt efter bärkraft” – ska till och med överges när det nya idéprogrammet för partiet ska läggas fast vid den ”framtidsstämma” som inleds i Upplands-Väsby i dag.
Visserligen är det förslag till program som har bearbetats av partistyrelsen något modifierat. Målet att införa en platt skatt i Sverige heter nu att partiet vill ha en ”en mindre brant skatteskala”. Trots ändringen är det en blinkning till höginkomsttagarna som ska tjäna på en sådan reform.
Den gamla idén med skatt efter bärkraft var att det skulle ske en utjämning mellan människorna på landsbygden som hade små inkomster och de som hade mycket stora inkomster, det vill säga att skattesystemet skulle vara progressivt. Förändringar har med åren inneburit att systemet mjukats upp, men bygger fortfarande på en solidarisk idé.
Det är framförallt Timbrohögern och dess tongivande debattörer som talar för platt skatt, vilket för övrigt även Folkpartiet verkar styra mot i sitt nya program.
De främsta förespråkarna inom partiet för platt skatt är Annie Lööf och hennes samarbetspartner Fredrick Federley. De har i riksdagen envist motionerat om införandet av en sådan skattemodell. Deras argument är sammanfallande med återkommande artiklar av idéproducenterna inom Timbro.
Annie Lööf kom in i riksdagen efter valet 2006. I en av sina första motioner krävde hon beslut om införandet av platt skatt och ett avskaffande av värnskatten. Samma skattesats för alla ska det vara.
2008 återkom hon med i stort sett samma motion, ”platt skatt för högre tillväxt”. Året därpå kom en ny motion och krav på att skrota sitt partis mångåriga uppfattning: ”Att betala efter bärkraft eller förmåga kan på inget sätt som i dag innebära att den som tjänar mer också procentuellt ska betala mer av sin lön i skatt”. En mening som för övrigt i sitt innehåll är obegriplig, men som nog är ett försök att sitta på två stolar samtidigt. Skatt efter bärkraft betyder ju att en del betalar mer och en del mindre.
Efter valet 2010 har Annie Lööf tagit sig fram i partihierarkin och fått en ny roll. Därför fick Federley ensam lämna in deras ”vanliga” motion på hösten det året med i stort sett samma text som åren innan.
Någon problematisering av tanken på platt skatt finns inte i motionerna. Men Konjunkturrådet inom Studieförbundet Näringsliv och Samhälle (SNS) har nyligen utrett saken och visat på en del av effekterna.
Införandet av en platt skatt innebär både en sänkning av skatten för de som har höga inkomster och en höjning för dem som har låga inkomster. Många höginkomsttagare skulle på ett bräde och för varje år därefter halvera sin skatt. Låginkomsttagarnas skatt skulle i genomsnitt höjas från 14 till 25 procent, allt enligt SNS-rapporten. Statens skatteinkomster skulle dessutom minska drastiskt. Genomförandet skulle bli en gigantisk förmögenhetsöverföring till de som redan har det bra.
Det är alltså ett sådant system som Centerns partiledare förespråkar. Frågan är vad Centerns 500 ombud säger om detta. Att begreppet ”platt skatt” i ett nyspråk är omdöpt till ”en mindre brant skatteskala” kan väl ingen tro har förändrat Lööfs, Federleys och de andra C-nyliberalernas grundläggande uppfattning.
Utöver kravet på platt skatt har Annie Lööf sedan hon trädde in i den centrala politiken 2006 haft ytterligare ett återkommande krav där idéprogrammet är mindre tydligt. Men innebörden är att de som har jobb ska skyddas i mindre grad till förmån för de som söker jobb. I detta ryms Annie Lööfs andra huvudfråga.
Redan 2005 innan hon blev invald i riksdagen började hon tala om kravet på att avskaffa lagen om anställningsskydd (LAS) och dess turordningsregler vid uppsägningar på grund av arbetsbrist. Dessa krav har hon sedan återkommit till i riksdagsmotioner 2008, 2009, 2010 och i en rad tidningsartiklar. Hon har också förespråkat lägre löner för ungdomar. Det hon vill ha i stället för turordningsreglerna är ett system där kompetens ska värderas i stället för anställningstid.
Ingenstans har hon förklarat hur det skulle gå till och hur hennes krav skulle skilja sig från de regler om kompetenskrav för att få behålla en anställning som finns i LAS redan i dag. Det som redovisats i motionerna är en pinsamt enkel syn på betydelsen för en anställd att veta villkoren för en anställning.
Thorbjörn Fälldin ledde Centerpartiet till stora framgångar med en politik som medförde en sexårig borgerlig regeringsperiod. Det var möjligt genom att han förde en politik som låg i mitten av det politiska fältet. Han lockade personer som röstat på Socialdemokraterna i val efter val med sin antikärnkraftspolitik, kombinerad med en förståelse för att Sverige som land måste hållas samman.
I dag är kärnkraftsfrågan ingen tillgång längre och mittenpolitiken har övergetts. Och när Centerpartiet i helgen lägger fast en ny grundläggande politisk linje, delvis byggd på det gamla men med nya inslag, så leder det inte till politikens intressanta centrum som avspeglas i partiets namn – utan till dess utkant.
Sverker Lindström är journalist och författare.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
