lönebildning Under senare år har flera kvinnodominerade yrken, bland andra lärare och sjuksköterskor, fått rejäla lönelyft, mycket tack vare svårigheten att rekrytera. Men facken är inte nöjda än.
Några av vinnarna i löneutveckling de senaste åren är kvinnodominerade välfärdsyrken. Mycket beror på svårigheten att rekrytera personal, men även särskilda satsningar av stat och fackförbund har spelat in för att lyfta lönerna. Det visar bland annat Medlingsinstitutets nya rapport som granskar lön efter kön i 383 yrken.
Manligt dominerade yrken som till exempel ingenjörer inom bygg och anläggning, och arbetsledare inom bygg, anläggning och gruva har också haft en väldigt stark löneutveckling 2014-2017. Men sett till antal individer som arbetar i de olika yrkesgrupperna får löneökningar inom flera välfärdsyrken en större effekt på jämställdheten i inkomster generellt, då det är så många som arbetar inom de sektorerna.
Grundutbildade sjuksköterskor har haft allra starkast löneutveckling inom välfärden. Under tre år fram till 2017 ökade deras grundlön med i genomsnitt 5 000 kronor i månaden.
– Det vi behöver jobba med nu är lönespridningen. Vi pratar om möjligheter att göra karriär på en klinik, du ska inte behöva specialisera dig eller byta arbete för att få upp din lön, säger Sineva Ribeiro, ordförande för Vårdförbundet om fackets prioriteringar i den avtalsrörelse som de går in i under hösten.
Sineva Ribeiro har tidigare pekat på att många specialistsjuksköterskor går till bemanningsbolag, eftersom de har svårt att få en lön i paritet med sin utbildningsnivå annars. När landstingen nu ska försöka avveckla inhyrning av personal hoppas hon att man lägger de pengarna på att höja lönerna så att man kan rekrytera och behålla de specialistsjuksköterskor som behövs.
Liksom socialsekreterare, som har lyft sin lön med 4 000 kronor över en treårsperiod, har löneframgången för sjuksköterskor, enligt Sineva Ribeiro, främst berott på konjunkturen. Alltså – en stor brist och efterfrågan på personal inom yrkena har möjliggjort höga lönekrav, vilket bland annat tagit sig uttryck i sjuksköterskors löneuppror om krav på en lägsta ingångslön.
Kampen måste facken ändå fortsätta att ta, menar hon.
– Vi kan inte som kvinnodominerade yrken luta oss tillbaka med de framgångar vi har haft, utan det är något vi måste arbeta med hela tiden, säger Sineva Ribeiro.
De två lärarfackförbunden, Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund, har nyligen skrivit under ett nytt sifferlöst avtal med arbetsgivarna, eftersom de bedömer att lärarbristen fortsatt kommer vara stor vilket ger möjlighet till ökade lönelyft.
Under de fyra åren hittills med sifferlöst avtal har lönerna ökat mycket mer än de gjorde tidigare, enligt Lärarförbundet. Förutom att lönerna drivits upp av lärarbristen, har lärarna höjt sina inkomster via statliga satsningar som lärarlönelyftet och förstelärarreformen.
I snitt har lärarnas löner ökat med knappt 4 000 kronor från 2014 till 2017, visar Medlingsinstitutet. Enligt SKL:s siffror har medianlönen för grundskollärare ökat med nästan 5 000 kronor under samma period.
Lärarnas Riksförbund är nöjda med löneutvecklingen generellt, men mindre nöjda med hur det slagit mellan olika individer i yrket. Marknadskrafterna har fått styra för mycket och lett till en ogenomtänkt lönesättning.
– De av våra medlemmar som har haft möjlighet att flytta på sig och byta jobb har kunnat få upp sin lön. De som inte har den möjligheten, till exempel beroende på bostadsort eller familj, har inte haft samma utveckling, säger Åsa Fahlén, ordförande för Lärarnas riksförbund.
Därför har förbunden i det här avtalet tryckt mer på att erfarenhet och kontinuitet ska värderas i lönesättningen.
– Tyvärr blir de med lång erfarenhet omsprungna av nyutbildade när det gäller lön, säger Åsa Fahlén.
Men de nya skrivningarna om att värdera erfarenhet och långsiktighet i lönesättningen kommer inte att kunna väga upp för det lönelyft en lärare som byter jobb kan göra, enligt Lärarförbundet.
– Det kommer aldrig vara så att en enskild lärares lönelyft kan ersätta det som gäller om man söker jobb någon annanstans, säger Mathias Åström, förhandlingschef på Lärarförbundet.
Är ni oroliga för att skrivningar om långsiktighet blir vaga begrepp när man sitter och förhandlar md arbetsgivaren i slutändan?
– Jo, det är ju subjektiva bedömningar i slutändan så det här är något vi skulle behöva följa upp: ökar eller minskar antalet lärare som byter jobb för att få upp sin lön med det nya avtalet? säger Mathias Åström.
Kommunal fick 2016 igenom en lönesatsning på undersköterskor som höjde deras löner med i snitt 1 020 kronor i månaden, vilket är 500 kronor mer än övriga grupper. Den löneökningen visar sig i att undersköterskor knappar in på andra yrkesgrupper inom Kommunal.
Trots lönesatsningen visar Medlingsinstitutets siffror att undersköterskor höjde sin genomsnittslön med knappt 2 000 kronor totalt mellan 2014 och 2017.
Kommunal uppger att snittlöneökningen för offentliganställda inom gruppen har varit 612 kronor om året mellan 2013 och 2017. Men siffran dras ned av att personalomsättningen är så hög bland undersköterskor, menar Lenita Granlund, avtalssekreterare på Kommunal.
– Går man i stället in och tittar på identiska individer så blir siffrorna helt andra. Då har du för undersköterskor till exempel individuella ökningar på 773 kronor på kommunsidan, säger Lenita Granlund till Kommunalarbetaren.
Förra året vände dock utvecklingen så att manligt dominerade Kommunal-yrken höjde sina löner mer än undersköterskorna, rapporterar samma tidning. En av Kommunals utredare konstaterar också i ett blogginlägg att mycket av inknappningen i löneökning som undersköterskorna gjort jämfört med många manligt dominerade yrken, beror på att löneglidningen inom industrin varit »nästintill obefintlig under perioden«.
Huruvida Kommunal är nöjt med utfallet av lönesatsningen, eller om de vill fortsätta driva särskilda potter för att stärka undersköterskor eller andra yrkesgrupper, har förbundet inte svar på i nuläget.
»Det är för tidigt att uttala sig om kommande avtalsrörelse och eventuella framtida prioriteringar. Vi måste utvärdera och föra en diskussion internt innan vi kan svara på den frågan« säger Lenita Granlund i en skriftlig kommentar till Dagens Arena.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
