På fredag löper industriavtalet och en mängd andra kollektivavtal på svensk arbetsmarknad ut och intensiva förhandlingar mellan fack och arbetsgivare pågår om de nya avtalen. Flera europeiska länder har landat i avtal om löneökningar för 2023 och 2024. Vad säger de avtalen om svenska lönekrav?
Enligt Facken inom Industrin ligger lönekravet på 4,4 procent på en liknande nivå som de löneavtal som har träffats i andra europeiska länder visar – även om Sverige inte har något märke satt än.
– Vårt krav ligger ganska nära ett genomsnitt av löneavtalen i industrin i andra länder, men vi visste inte om det när vi ställde våra krav, säger Erica Sjölander, kanslichef på Facken inom Industrin.
Medlingsinstitutet bevakar främst löneutvecklingen i de närliggande länderna, som Tyskland och Norden, som liknar Sverige i näringslivsstruktur och vad vi producerar. Flera av de länderna har tecknat löneavtal för kommande år.
Petter Hällberg, nationalekonom på Medlingsinstitutet, säger att det är viktigt att veta att modellerna för löneavtal ser väldigt olika ut mellan länderna.
– Det finns många länder där man har snabbare avtalade löneökningar under 2023 än vad man hade förut. Men då bör man också se att där har man hållit igen mycket mer under corona jämfört med i Sverige.
Tyska löner har hållits tillbaka
Till exempel har Tyskland en tradition av att vara mer konjunkturkänslig, medan Sverige präglas mindre av variation, säger han. Som största industrination i Europa blir lönebildningen där ofta normerande.
– Om vi bortser från kollektivavtal och ser till faktiska löneökningar så har de ökat med drygt en procent om året sedan 2020 i tysk tillverkningsindustri – det inkluderar engångsbelopp som de håller på med. Det är lägst i Europa tillsammans med Italien, säger Petter Hällberg.
Samtidigt har övriga arbetsmarknaden i Tyskland haft löneökningar på runt 2 procent, det vill säga samma som i Sverige, sedan 2020. Även Frankrike och Finland har legat på samma nivå. Just nu ökar lönerna snabbt i Tyskland eftersom minimilönen har höjts med 25 procent, vilket framför allt påverkar den stora servicesektorn.
De mer välavlönade kan inte räkna med att få den avtalade löneökningen, men procentsatsen får ändå genomslag.
Två länder där lönerna ökar snabbare än övriga Europa är Nederländerna och Österrike, de sticker ut, enligt Petter Hällberg.
– Det senaste metallavtalet i Österrike indikerar en avtalad löneökning på 7 procent på ett år i år inom industrin, säger Petter Hällberg, som inte undersökt bakgrunden till den snabba löneökningen.
Tyskland har landat ett huvudavtal på industrin som ger 8,5 procent i löneökning över två år; 5,2 procent från första juni, och 3,3 procent året därpå. Samtidigt gäller avtalet från oktober, vilket innebär åtta månader utan höjning av lönerna.
I den danska industrins nya löneavtal ska minimilönen ska stiga med totalt 9 kronor i timmen på två år. Det motsvarar en procentuell höjning på 3,5 och 3,4 procent respektive avtalsår.
Minimilönerna höjs mest
Både Tyskland och Danmark har en modell där det främst är de med lägst löner inom avtalen vars löner höjs enligt märket. Högre lön kan ge lägre påslag.
– De mer välavlönade kan inte räkna med att få den avtalade löneökningen, men procentsatsen får ändå genomslag.
Där skiljer sig länderna mycket från Sverige, där i princip alla kan räkna med en löneökning minst motsvarande märket.
– Vi i Sverige är också vana vid lite positiv löneglidning, över märket. Så är det inte alls i Tyskland, där är det inte ovanligt att den verkliga lönen ökar långsammare än enligt avtalen.
Även finsk industri har tecknat löneavtal för två år framåt. Det ger ganska blygsamma 3,5 procent första året, och 2,5 procent det andra. Även i Finland har industrin en viss normerande effekt för övriga arbetsmarknaden, säger Petter Hällberg.
Petter Hällberg vill inte recensera de svenska lönekraven jämfört med vad som blivit gällande i andra länder, men säger att:
– Några dramatiska skillnader är det inte.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
