Så ojämnt fördelar sig regeringens skattesänkningar

De med högst inkomster får mer än en fjärdedel av regeringens skattesänkningar. De med lägst inkomster får en hundradel.

På uppdrag av oppositionen har Riksdagens utredningstjänst, Rut, analyserat vilken effekt regeringens budget får för olika inkomstgrupper. De stora vinnarna är den tiondel som har högst inkomster. De får mer än en fjärdedel av skattesänkningarna på cirka 18 miljarder kronor. Det motsvarar i snitt 6 463 kronor mer per person och år.

Förlorarna är den tiondel med lägst inkomster. Den gruppen får dela på en hundradel av skattesänkningarna och får i genomsnitt 189 kronor mer per år.

Den tredjedel av befolkningen som tjänar mest får tillsammans dela på 61 procent av inkomstökningarna. Medan den tredjedel av befolkningen som tjänar minst får dela på 10 procent av inkomstökningarna. Den skeva fördelningen beror främst på införandet av ett femte jobbskatteavdrag samt höjd skiktgräns för statlig skatt, skriver Rut.

Även mellan könen är fördelningen snedvriden. 59 procent av inkomstökningarna tillfaller män, medan kvinnor får 41 procent. Det motsvarar i snitt 2 874 kronor till män och 1 962 kronor till kvinnor per år.

Skattesänkningarna för individer motsvaras av en lika stor försvagning av de offentliga finanserna. För staten innebär det en skatteförlust på 15,7 miljarder kronor och kommunerna tappar tillsammans 2,4 miljarder i skatteintäkter.

Fakta
Analysen från Riksdagens Utredningstjänst bygger på följande budgetsförslag:

• Införandet av ett femte jobbskatteavdrag
• Höjning av skiktgränsen för statlig skatt
• Höjning av grundavdraget för pensionärer
• Förstärkt nedsättning av egenavgifter
• Justerade egenavgifter för ungdomar
• Höjt särskilt bidrag i bostadsbidraget för hushåll med hemmavarande barn
• Höjt bostadstillägg för pensionärer för de med arbetsinkomst

Ladda ner rapporten här »

Läs -> Dagens Arena frågade Anders Borg: “Varför sänker ni skatten mest för höginkomsttagare?”