Arbetsmarknad Moderaternas Elisabeth Svantesson och LO-ekonomen Torbjörn Hållö ger sin syn på vad Sveriges arbetsmarknad behöver för att komma tillbukt med de stigande arbetslöshetssiffrorna. Hur Sverige bäst kommer på fötter har de delad mening om – men långt ifrån på alla punkter.
Så gott som alla delar i nuläget analysen att det är ett kärvt läge på svensk arbetsmarknad. Sveriges arbetslöshet är den högsta på 22 år och risken är en situation med bestående hög arbetslöshet trots att vi börjar få positiva BNP-tal igen. Den uppfattningen har både Moderaternas ekonomiskpolitiska talesperson Elisabeth Svantesson och LO-ekonomen Torbjörn Hållö, som diskuterade frågan på ett seminarium anordnat av Moderaterna.
De vill båda se insatser för att människor inte fastnar i arbetslöshet. Men hur det bäst görs råder det, ibland, delade meningar om. Men inte alltid. De delar uppfattningen att problemen på svensk arbetsmarknad både är orsakade av pandemins effekt på konjunkturen men också att problemen är strukturella och funnits redan innan corona slog undan benen på svensk tillväxt.
Utbildningskrav
Så väl Elisabeth Svantesson som Torbjörn Hållö tycker att ett utbildningskrav för nyanlända svenskar är ett steg i rätt riktning.
– Vi har nioårig skolplikt i Sverige. Har man inte någon utbildning när man kommer till Sverige så har man ett personligt ansvar att göra sig anställningsbar, att det är plikt på det, men självklart ska samhället möta upp och ge förutsättningar, säger Elisabeth Svantesson.
Hon får medhåll av Torbjörn Hållö.
– Det finns gruppen bland de arbetslösa som har så låg utbildning att det är orealistiskt att tro att de varaktigt ska komma i arbete, säger Torbjörn Hållö och pekar på att 80 000 personer som är inskrivna hos Arbetsförmedlingen inte har gått klart grundskolan.
– Här måste vi fånga upp människor som kommer till vårt land så att de får en grundutbildning. Här krävs det piska och morot i balans, säger han.
Men även synen på möjligheten och plikt att ta vara på tiden vid permittering delas av M och LO.
– Det får inte bli ett bortkastat år, säger Elisabeth Svantesson som vill se att utbildningsmöjligheterna och kraven kring permitteringarna skärps. Att, som hon säger, passiviteten i permitteringen bryts.
Det var en hörnsten med korttidspermitteringssystemet att det skulle komma med en utbildningsinsats. Torbjörn Hållö lyfter att det finns arbetsgivare, framförallt inom metall, som har förhandlat kring kompetensutveckling vid permittering, men att det är långt ifrån alla permitterade som ges den möjligheten.
– Det skulle vara jättebra om fler fick den här typen av kompetensinsatser. Det handlar inte minst om att ha kvar personer på arbetsmarknaden. Risken finns att om du är borta 60 procent så tappar du mycket och då är det jättebra om man kan fylla på så att man är fit for fight när företaget drar igång igen.
Torbjörn Hållö ser även att en viktig komponent som måste på plats är människors möjlighet att yrkesväxla. Där staten exempelvis kan erbjuda förmånliga studielån till de som väljer att utbilda sig till ett bristyrke.
– Vi har relativt många personer nu som jobbat i branscher som inte riktigt har framtiden för sig. Där tror jag att politiken ska peka med hela handen och säga ta nu det här stödet och sök den här utbildning. Utbildningar till bristyrken som vi vet kommer att behövas en lång tid framöver.
– Jag delar den bilden. Det behövs olika strukturella reformer, säger Elisabeth Svantesson.
Personalen i välfärden
Moderaterna vill att uppsägningar i välfärdssektorn undviks. Elisabeth Svantesson vill se att staten tar ett finansiellt ansvar för det. LO har under flera år haft välfärden i centrum. Torbjörn Hållö trycker också på vikten av att behålla så många som möjligt kvar på arbetsmarknaden.
Varken Moderaterna eller LO vill se höjd kommunal- eller regionskatt. Hållö lyfte även vikten av ökade statsbidrag. Varken LO eller M tycker att det är en god idé att just nu slopa arbetsgivaravgifterna. Båda tycker däremot att staten har ett ansvar att hålla uppe efterfrågan under krisen.
Sedan börjar resonemangen glida isär lite grann. I och för sig säger både Elisabeth Svantesson och Torbjörn Hållö att de tycket att det ska löna sig att jobba, men exakt vad det innebär är olika för de två.
A-kassan
Med hänvisning till forskning vill Moderaterna se en tillbakagång till nivåerna i A-kassan som låg innan höjningen genomfördes. Det skulle enligt partiet ge människor incitament att jobba. LO vill att tak-höjningen ligger fast. Men Torbjörn Hållö säger ändå att nivån i A-kassan har en incitamentspåverkan.
– Jag vill att vi ska ha en generös A-kassa. Nivån är inte oviktig, men det handlar om vilka kontrollmekanismer man har. Forskning visar också att har man goda kontrollmekanismer så kan man ha en hög nivå av A-kassa. Så det måste kombineras. Goda möjligheter till omställning och goda kontrollmöjligheter.
Han tillägger dock att han inte är lika säker på att man borde behålla grundbeloppshöjningen.
– Den är lite apart. Jag vill värna A-kassan som en försäkring och då innebär det att den som betalat mer och mer in i skatt också får ett bättre försäkringsskydd.
Bara olika åsikter
Moderaterna vill se en bidragsåtsramning generellt och vill stärka arbetslinjen. De har i dagsläget inget förslag på att ändra 180-dagars gränsen för när du som arbetslös prövas mot ”normalt förekommande arbete” och ställs till hela arbetsmarknadens förfogande. De vill att karensdagen återinförs.
LO vill inte att karensdagen kommer tillbaka och är generellt kritiska till hur 180-dagars gränsen praktiseras.
Vidare tycker Elisabeth Svantesson att språkkrav ska införas, att språkkravet ska var knutet till ersättning och uppehållstillstånd. Det tycker inte LO.
Moderaterna vill också se att man »pliktar in« sin rätt till välfärdssystemen. Man ska bara få ta del om man betalar in. Det är inte heller något LO tycker.
LO vill heller inte se ett bidragstak, det vill M.
Arbetskraftsinvandring
LO vill att man ser över regelverket för arbetskraftinvandring och Torbjörn Hållö lyfter fram att det även under pandemin kom nästan 600 personer från utlandet till Sverige för att jobba som köksbiträden.
– Det är jobb som exempelvis svenskar med låg utbildning kan göra istället. Idag ställs det inga krav på att det ska vara bristyrken eller ha svensk lägsta lön.
Elisabeth Svantesson säger att hennes parti generellt inte ser några bekymmer med arbetskraftsinvandringen, då det främst rör sig om högkvalificerad arbetskraftsinvandring.
– Jag kan tycka att det är rimligt om det var fler svenskar som plockade blåbär, men så länge branschen inte får tag på svenskar så är det självklart att vi behöver arbetskraftsinvandring.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
