Nyhet Barn vistas alltmer sällan i grönområden, men färre unga exponeras samtidigt för tobaksrök. Det visar en ny rapport om barns miljörelaterade hälsa. Rapporten visar även att riskerna för att utsättas för miljöfaror skiljer sig åt mellan olika sociala grupper.
Sedan 1999 har Folkhälsomyndigheten gjort miljöhälsorapporter för att se utvecklingen över tid av miljöns effekter på människors hälsa. Undersökningarna genomförs var fjärde år. Varannan gång ställs frågorna till vuxna, varannan gång till barn och deras vårdnadshavare. Miljöhälsorapporten från 2021 riktar sig mot barn. Barn och deras vårdnadshavare har frågats ut om sina upplevelser av bland annat dålig luft, buller och möjligheter till att vistas i naturen.
– Denna gång har vi mer sett till jämlikhetsperspektivet och jämfört hur exponeringar och besvär ser ut bland barn i olika sociala grupper, säger Linda Molander, utredare på Folkhälsomyndigheten.
Oftast är barn känsligare än vuxna för miljöeffekter. Risker för folksjukdomar som allergi, astma, fetma och benskörhet kan påverkas av kemiska och fysiska faktorer i barnens livsmiljö. Exponering av kemiska ämnen i ung ålder kan ge effekter som ibland visar sig först i vuxen ålder.
Rapporten visade både positiva och negativa trender. Till de positiva svaren hör att färre barn rapporterar om dålig luftkvalitet i och i närheten av bostaden, att färre barn exponeras för tobaksrök och att förekomsten av hudallergi är oförändrad sedan den förra mätningen.
De negativa svaren var bland annat att allergisnuva och pollenallergi ökar, att barn vistas mer sällan i grönområden, att de oftare vistas i trafik, att många tolvåringar oroar sig för klimatförändringar och att fler barn störs av buller i både hemmiljö och skola.
Enkäten skickades till vårdnadshavare och barn i tre ålderskategorier: åtta månader, fyra år och tolv år. Svaren samlades in 2019 från mer än 114 000 hushåll. Frågorna har jämförts med svar från liknande frågor ställda 2003 och 2011.
Sammanfattningen visa även att barns risk och exponering för miljöfaror är ojämlik. Exponeringen skiljer sig åt mellan olika grupper i befolkningen. Barn till vårdnadshavare som har grundskola som högsta utbildning eller är utrikes födda påverkas i högre grad negativt av faktorer i både inomhus och utomhusmiljön jämfört med andra barn.
Detta på grund av att de oftare lever i bostäder med fönster mot större gata eller trafikled och att de oftare vistas längre tid i trafiken. De riskerar att få en högre exponering för hälsoskadligt ljudnivåer och luftföroreningar. Tillgången till grönområden är vanligtvis sämre i områden som har lägre inkomst. I dessa områden är det även vanligare med trångboddhet, människor som bor trångbott har större risk att utsättas för bland annat fuktskador.
– Det är nödvändigt att ha ett jämlikhetsperspektiv i uppföljningen av barns miljörelaterade hälsa för att kunna identifiera vilka grupper i befolkningen som är extra utsatta och vidta riktade åtgärder för att skydda och främja alla barns hälsa, säger Linda Molander, utredare på Folkhälsomyndigheten.
– Det kan vara svårt för den enskilda individen att undvika negativ miljöexponering, eftersom att det styrs av de livsvillkor och levnadsförhållanden som man har och kan vara svåra att påverka, särskilt för barnen, säger Linda Molander.
Sammanställningen bygger på svar från innan pandemin. Det kan vara så att åtgärder för att hindra smittspridning har påverkat exponeringen för vissa miljöfaktorer.
– Rapporten riktar sig till beslutsfattare och utredare inom miljörelaterad hälsa och kan hjälpa till att identifiera områden att prioritera. Den kan fungera som underlag för åtgärder som kan förebygga ohälsa. Till exempel inom arbetet med miljömålen och Agenda 2030, säger Linda Molander.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
