pr & politik En snabb tillväxt av pr-byråer och en växande skara politiska tjänstemän, har gjort att allt fler byter politiken mot pr-världen – för att ofta vända tillbaka. »De socialiseras in i marknadens logik«, säger Anna Tyllström på Institutet för framtidsstudier.
När allt fler tjänstemän och politiker går till pr-branschen, för att sedan återvända till politiken, tar de med sig näringslivets begreppsvärld och sätt att uttrycka sig. Det visar Anna Tyllström, fil. doktor i företagsekonomi vid Institutet för framtidsstudier, i en studie som bygger på 25 djupintervjuer med personer som har växlat mellan politik och pr.
– I pr-branschen skaffar de sig självklart bredare nätverk, som sträcker sig in i näringslivet, men även in i andra partier. De säger också att de förstår näringslivet på ett helt annat sätt än tidigare, hur företagsledningar tänker och prioriterar, och beskriver sig som influerade av näringslivets arbetssätt och processer, säger Anna Tyllström.
Arbete inom näringslivet påverkar också språkbruket. Hälften av Anna Tyllströms intervjupersoner har återvänt till politiken efter att ha tagit en sväng via lobbyistjobb. De här »återvändarna« tar med sig näringslivets språk in i politiken, och kan använda begrepp som »effektivitet« och »produktion« om det politiska arbetet.
Den stora kulturförändringen i språkbruk kom under allliansregeringarna, säger hon.
– I min data har jag verkligen tänkt på hur folk inom alliansen pratar om den politiska organisationen som om den vore ett företag. Man pratar om »tonalitet« och »tonträff« hos »målgruppen« -som är väljarna, säger Anna Tyllström.
Efter valet 2002 gick fyra procent av statsråden och högre politiska tjänstemän från politiken till pr- och lobbyingbranschen. Fler var det som bytte bransch vid skiftet till alliansregering 2006, och i samband med regeringsskiftet 2014 bytte mer än en tredjedel – 34 procent – politiken mot pr-världen. Mycket hade hunnit hända under de här åren, som öppnade för en enorm tillväxt inom pr-branschen, säger Anna Tyllström.
– Kapitalet internationaliserades och statliga bolag privatiserades under 1990-talet, vilket ledde till internationella ledarskap i företag. Med det och EU-inträdet, som skapade behov av vägledning för svenska företag, kom fler internationella pr-nätverk till Sverige, och gick in i bland annat Kreab, JKL och Prime, säger Anna Tyllström.
Samtidigt professionaliserades politiken, med fler politiska tjänstemän i förhållande till politiker. I till exempel Danmark, som inte sett samma ökning i politiskt tillsatta tjänstemän, har inte pr-branschen vuxit på samma sätt, säger Anna Tyllström.
2007 tog den tidigare socialdemokratiske statsministern Göran Persson jobb som kommunikationskonsult på pr-byrån JKL.
– Det hände mycket när Göran Persson gick in i den här världen, då blev det »kosher« även inom vänstern. Från början har de borgerliga partierna stått mycket närmare pr-världen, men numera går folk dit också från Vänsterpartiet och Miljöpartiet, säger Anna Tyllström.
En större acceptans av att gå mellan politik och pr, kombinerat med ett svagt regelverk för att undvika intressekonflikter, har bidragit till utvecklingen med karriärsbyten. Samtidigt handlar karriärbytet ofta om att man fortsatt vill jobba med politik.
– Att bli pr-konsult är ett sätt att vara nära politiken fast man kanske har förlorat ett val och därmed sitt jobb. De som står högst i kurs är alltid de som har bäst kontakter med sittande regering och det är de det finns lägst andel av.
Det är inte heller ovanligt att pr-konsulter får tjänstledigt för att arbeta med sitt parti under exempelvis en valkampanj.
– De politiska nätverken måste underhållas och det är ett sätt att upprätthålla sina kontakter.
Näringslivsinfluenserna i politiken får konsekvenser utöver språkbruket.
– Den största risken är att man pratar om politik på ett sätt som väljare inte kan förhålla sig till och som man inte förstår, så man inte känner sig representerad. Det finns studier som visar att representationen i politiken för de lägsta inkomstpercentilerna i befolkningen har blivit mindre, medan den har ökat för den högsta percentilen. Det blir ett väldigt polariserat politiskt landskap, som riskerar att leda till populism och elitförakt.
Även vilka politiska beslut som fattas kan väntas påverkas, även om sådana effekter inte är något Anna Tyllström har undersökt i den här studien.
– Om det är så att man har ett mer näringslivstillvänt tänk när man kommer tillbaka och inte har reflekterat över det finns det såklart en risk att det påverkar de förslag som läggs, det tänker jag är självklart.
2018 kom en lag som reglerar statsråds och statssekreterares övergång till pr-jobb genom en karenstid på 12 månader, samt begränsar vilka frågor de här personerna kan arbeta med under en viss tid. Men sådana karantänsbestämmelser borde utvidgas till att gälla fler, tycker Anna Tyllström.
– Ja, jag tycker att reglerna borde gälla även på lokal och regionala nivåer och även inkludera politiska tjänstemän, som i Norge.
Att de som går mellan politik och pr-världen blir starkt näringslivsinfluerade är dock inget som hindras, vare sig karantänen varar i 12 eller 24 månader.
– Karantänen biter bara på den mest färska politiska kunskapen, som vem som sitter på vilken sakfråga just för tillfället. Men studien visar att man faktiskt blir annorlunda i grunden av att gå till pr-världen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
