arbetsmarknad Trots flera utmaningar, bland annat den korta tiden, bedömer Arbetsförmedlingen att förändringarna av arbetsmarknadspolitiken är möjliga att genomföra till år 2021. Dagens Arena presenterar huvuddragen i förslaget.
Arbetsförmedlingen presenterade i dag en analys av förutsättningarna för den stora reformeringen av myndigheten, som de gjort på uppdrag av regeringen.
Joel Phalén har lett analysarbetet och konstaterar att den största utmaningen i kommande reform är komplexiteten i arbetet.
– Den här verksamheten som nu ska reformeras har vuxit fram under lång tid där staten har skött arbetsmarknadspolitiken, och varit med från början till slut för de arbetssökande. Nu måste man dela upp de här processerna. Då ser man att det blir en otroligt komplex sambandskarta, säger Joel Phalén.
Samtidigt säger han att Arbetsförmedlingen redan har dragit betydande lärdomar av den utläggning på privata aktörer som gjordes under alliansregeringen, bland annat i form av så kallade etableringslotsar, och att systemet kommer innehålla bättre mekanismer för att förhindra fusk och missbruk.
– Vi har naturligtvis dragit stora lärdomar av det och applicerat det på de privata aktörer vi redan har.
Nedan följer några exempel på hur systemet för arbetsmarknadsinsatser och ersättningar föreslås utformas:
*Arbetsförmedlingen föreslår att det i valfrihetssystemet görs skillnad på matchande och rustande insatser. Matchning ska ges till dem som bedöms kunna ta ett arbete om de får konkret stöd, och vara uppdelat på tre olika ersättningsnivåer som beror på hur långt från arbetsmarknaden som individen bedöms stå. De olika nivåerna ska bestå av olika grader av intensitet i insatserna.
Personer som befinner sig långt från arbetsmarknaden ska istället få rustande insatser. De ska utgå från en och samma ersättningsnivå, och bestå av ett begränsat antal inriktningar eller tjänster.
”Ersättningsnivåerna måste anpassas för att undvika risk för så kallad parkering, det vill säga att arbetssökande långt ifrån arbetsmarknaden inte ges tillräckligt stöd och så kallad cream skimming, det vill säga att stödet främst inriktas på arbetssökande som står relativt nära arbetsmarknaden” skriver myndigheten.
Arbetsmarknadsaktörer ska inte ha möjlighet att tacka nej till en arbetssökande som har valt dem, skriver Arbetsförmedlingen i rapporten.
*Ersättningsmodellen föreslås bestå av två delar. En grundersättning betalas ut för att en arbetssökande valt en viss aktör, men fördelas på flera utbetalningar över tid för att förhindra missbruk.
Den andra delen är en resultatbaserad ersättning som betalas ut när den arbetssökande går vidare till jobb eller annan åtgärd. Även här ska utbetalningarna fördelas på ett år efter insatsen eller arbetet startar för att uppmuntra långsiktighet.
Resultatersättningen ska också variera i storlek beroende på vilket arbete eller utbildning det rör sig om, där exempelvis ett vanligt arbete ger mer ersättning än en anställning med stöd.
För att underlätta för aktörer att våga etablera sig ska Arbetsförmedlingen försöka ge prognoser över arbetslöshet över tid.
– Vi vill utveckla metoder för att göra regionala och kommunala prognoser om underlag av arbetssökande. Dessutom vill vi jämställa viss form av digital leverans med fysisk leverans för att uppmuntra intresse hos aktörer, säger Joel Phalén.
Även om vissa möten kan ske digitalt måste dock alla aktörer också kunna tillhandahålla fysiska möten.
När det gäller kontrollsystem har Abretsförmedlingen inte tagit fram någon bedömning av hur omfattande apparat det behöver handla om, men Joel Phalén säger att det ska bestå både av digital granskning av rapportering från aktörer men i viss mån också ske på plats ute i landet.
– Vi föreslår att vi ska kunna få tillgång till mer automatiserad data från Skatteverket så vi kan kontrollera uppgifter om ekonomi hos aktörerna lättare och frigöra resurser så de här personer kan jobba med annan form av uppföljning.
I ett stycke i Arbetsförmedlingens rapport, citerat i DN i veckan, står det att det kan behövas mer kontroll av systemet med arbetsmarknadsinsatser än för andra delar av välfärden.
– Resonemanget i stycket går ut på att en gemensam yrkesetik saknas inom arbetsmarknadspolitiken, där det inom till exempel vården kan finns läkaretik att förlita sig på. Därav är de här tjänsterna något som kan generera större behov av kontroll. Det blir en utmaning att säkerställa rätt kompetens hos aktörer, när det inte finns någon yrkeslegitimation, säger Joel Phalén.
Däremot utesluter han inte att aktörer inom vissa insatser kan komma att kontrolleras vad gäller kompetens och erfarenhet inom det område de vill jobba med.
– Vi behöver utforma de exakta tjänsterna, dels i dialog med aktörer och dels i enlighet med försöksverksamhet som vi ska genomföra under 2020. Så kraven kommer med all säkerhet variera inom olika dela av lov. Men vi vill inte släppa kompetenskrav helt. I dag upphandlade vi till exempel tjänster av arbetsterapeuter och sjukgymnaster.
Regeringen har sagt att personer med funktionsnedsättning som medför nedsatt arbetsförmåga inte ska omfattas av reformeringen av Arbetsförmedlingen. Men myndigheten anser att de kan det.
– Insatser med till exempel lönebidrag ska kvarstå i vår regi. Men vi menar om man för andra insatser gör en särskillnad på den här gruppen skulle möjligheten till matchning minska. Det är dock nödvändigt att ställa noggranna tillgänglighetskrav på leverantörer och möjliggöra att till exempel hjälpmedel på arbetsplatsen ska finnas även hos fristående aktörer, säger Joel Phalén.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
