sjukpenning Regeringen uppmanar nu – återigen – Försäkringskassan att lägga mer krut på rehabilitering av sjukskrivna och tidiga insatser för återgång i arbete. Hittills har arbetet gått trögt, men myndigheten planerar att bli bättre.
Dagens Arena har tidigare skrivit om hur Försäkringskassans samordningsarbete med andra aktörer, som arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen och vården, fått styrka på foten under flera år, då själva handläggningen av ansökningar om sjukpenning istället fått ta mer tid.
Ett mått på utvecklingen är att antalet avstämningsmöten minskade från knappt 95 000 till 38 000 mellan 2014 och 2019. Avstämningsmöten är möten som Försäkringskassan har tillsammans med andra aktörer, till exempel arbetsgivare eller Arbetsförmedlingen och vårdgivare, för att planera rehabilitering för den som är sjukskriven.
Både dåvarande socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) och facket inom myndigheten var 2018 kritiska till den här utvecklingen. När Ann-Marie Begler avsattes som generaldirektör i april samma år var kritiken mot henne bland annat att för mycket krut lagts på att få ned sjuktalen och för lite på rehabilitering.
I ett nytt regleringsbrev från början av april vill regeringen nu igen betona Försäkringskassans ansvar för att verka för bättre och tidigare rehabilitering och samordning. Hur ska myndigheten nå det målet?
Genom en titt i årsredovisningen för 2020 framgår att antalet avstämningsmöten under året legat still på runt 38 000. En framgång som myndigheten pekar på är att fler har fått en tidig telefonkontakt med Försäkringskassan – motsvarande en ökning med 18 procent jämfört med året innan.
– Vi ser att vi har blivit mer aktiva i vår handläggning, våra tidiga kontakter med de som är sjukskrivna har ökat. I linje med rehabiliteringsuppdraget behöver vi bli mer aktiva med samordningsdelarna, säger Michael Boman, samverkansansvarig på Försäkringskassan.
Han tycker att antalet avstämningsmöten är ett trubbigt mått på hur Försäkringskassan arbetar med sitt samordningsuppdrag, det vill säga att samverka mer med arbetsgivare, Arbetsförmedlingen och vården.
– Det blir fel att enbart styra mot fler avstämningsmöten. Vi behöver också ha snabbfotade tidiga kontakter med till exempel arbetsgivare för att stämma av eller kvittera på att den planering som arbetsgivaren lagt är okej.
Vad ska handläggare göra mindre av för att kunna ha mer samordningskontakter?
– Det är en fråga vi diskuterar aktivt nu. Kan vissa administrativa moment i handläggningen förenklas eller automatiseras så kan mer tid läggas på att ha direkta kontakter med sjukskrivna och andra aktörer– ett arbete som är mer tidskrävande.
Ett exempel på detta är att Försäkringskassan har utvecklat ett digitalt stöd för att undvika manuella moment i hanteringen den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI:n), säger Michael Boman
Det har ju riktats kritik mot att ni är väldigt nitiska i utredningen av rätt till sjukpenning – behöver det bli mindre av det och mer samordning?
– Att bli bättre på samordning av rehabilitering kommer ofta av att ha mer dialog med personen som är sjukskriven, och läkaren eller vården. De här delarna samverkar: hur vi utreder påverkar hur vi hanterar rehab-insatser. Vi har gjort förtydliganden kopplat till vår utredningsskyldighet där vi säger att det inte bara är informationen i läkarintyg som spelar in, utan uppgifter som kommer från personen ifråga och arbetsgivaren är också viktiga. Vi breddar utredningen snarare än att vi lägger mindre krut på utredningsuppdraget, säger Michael Boman.
Thomas Åding är vice ordförande för Facket ST inom Försäkringskassan. Han är kritisk till hur Försäkringskassan tidigare hanterat samordningsuppdraget, men tycker att tänket har förändrats det senaste ett och ett halvt året. Liksom Michael Boman anser han inte att antalet avstämningsmöten är en avgörande faktor för att mäta kvaliteten i arbetet.
– Vi håller på att omorganisera sjukförsäkringshandläggningen med tanken att samordningen ska prioriteras, bland annat genom att ha handläggare som bara jobbar med det här, säger Thomas Åding.
Det viktiga för den sjukskrivne är att ha en regelbunden kontakt med sin handläggare; det skapar trygghet och förutsägbarhet, säger Thomas Åding.
– Vi behöver vara beredda på att träffa de sjukskrivna tidigt och göra en egen bedömning. Det går ju snabbare att bara titta på ett läkarintyg och leta efter fel. Men det blir bättre om utredningen får ta den tid som krävs, säger Thomas Åding.
Vad gäller själva rehabiliteringsinsatserna kan inte Försäkringskassan påverka så mycket vad som görs, menar han, men han skulle gärna se att hårdare krav ställdes på arbetsgivares rehabiliteringsansvar, i enlighet med Mandus Frykmans utredning.
Nyligen bad Försäkringskassan om mer pengar från regeringen för de kommande åren, med betoning på behovet av att stärka rättssäkerheten i handläggningen av sjukpenningärenden. Enligt Thomas Åding betyder det här i klarspråk att mer resurser på utredarsidan behövs, när regelverket vid exempelvis 180 dagar ska mjukas upp.
För några år sedan äskade myndigheten mer pengar med samma formuleringar, säger han, men då var problemet snarare en hög personalomsättning och att nyanställda behövde utbildas i hög takt.
– I dag menar man snarare att man behöver stärka upp på personalsidan, för att när vi har en mildare bedömning kommer vi troligen få fler sjukfall, och då behöver vi följa dem närmare för att klara vårt uppdrag. Så man säger samma sak idag men menar något helt annat, säger Thomas Åding.
Från fackets sida skulle man gärna slopa tidsgränserna i sjukförsäkringen helt. Att mildra bedömningen vid 180 dagar tror man bara kommer leda till nya, svåra prövningar.
Thomas Åding menar att både denna regeringen och tidigare alliansregeringar har styrt hårt mot att få ned sjuktalen, vilket tidigare tolkats alltför hårt av myndigheten. Men nu varnar han för det han menar är detaljstyrning av myndigheten från regeringens sida:
– Jag upplever att regeringen känner sig pressad att göra något i sjukförsäkringsfrågan, men resultatet har blivit att man vill detaljstyra Försäkringskassan ännu mer, vilket tar massa tid och resurser.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
