Nyhet Socialstyrelsen inleder nu arbetet med att ta fram ett nytt regelverk kring hur smittspridning kan begränsas inom äldrevården och hemtjänsten. Bättre efterlevnad och tydligare nationella riktlinjer hoppas Kommunal på.
I juli 2020 fick Socialstyrelsen och Folkhälsomyndigheten i uppdrag av regeringen att se över behovet av ett nytt regelverk kring hur smittspridning ska begränsas inom verksamheter så som äldreomsorg och hemtjänst. Socialstyrelsen fann att dagens regelverk visserligen redan omfattar mycket av det nödvändiga arbetet, men att efterlevnaden lämnar en del att önska.
I rapporten som överlämnades till regeringen i höstas skriver Socialstyrelsen: »Socialstyrelsens analys pekar just på att det som behövs är föreskrifter som syftar till att stärka och skapa uthållighet i det arbete som redan pågår i många kommuner och verksamheter för att förebygga smittspridning.«
Men även om dagens regelverk hade efterföljts så gör myndigheten bedömningen att ett nytt behöver tas fram.
– Ja, det står i lagen att äldreomsorgen ska vara av god kvalitet och egentligen skulle man ju kunna hänvisa till det när utförandet ska bedömas, men vad är god kvalitet? Det är där våra föreskrifter kommer in och just när det gäller smitta och smittspridning så finns det inte så mycket kring det praktiska arbetet. Så där ser vi ett behov av att vara tydligare, säger Anna Giertz, jurist på Socialstyrelsen.
Hon tillägger att det arbetet som nu inleds rör smittspridning generellt och är inte specifikt kopplat till covid-19.
Hoppas på nationella bindande regler
Fackförbundet Kommunal välkomnar översynen, även om det enligt ombudsman Ann Georgsson är svårt att säga varken bu eller bä innan förslagen ligger på bordet. I den bästa av världar säkerställer nya föreskrifter att ett nationellt sammanhållet regelverk kommer på plats som minimerar risken att exempelvis rätten till skyddsutrustning måste drivas på varje enskild verksamhet.
– Eftersom det inte fanns något nationellt regelverk när coronan spred sig som en löpeld så var det upp till de enskilda verksamheterna att bedöma behovet av skyddsutrustning. Att ett boende fick rätt till skyddsutrustning gjorde inte automatiskt att alla boenden gavs samma rätt. Det är inte så stor skillnad på boenden i Kiruna eller Malmö eller Kristianstad. En förutsättning framöver är att det alltid finns att tillämpa vid behov, vilken smitta det än kan vara – vinterkräksjukan, säsongsinfluensan eller framtida virus.
Ann Georgsson hoppas också att översikten resulterar i mer än bara allmänna råd, det måste bli förpliktigande.
– Redan 2016 kom riktlinjer kring basal vårdhygien. Det är arbetsgivarens uppgift att säkerställa att all personal har god kännedom om riktlinjer och rutiner. Men det blev uppenbart i och med corona att det ansvaret inte efterlevs.
Pekar ut ett par områden
Socialstyrelsens arbete ska redovisas under hösten och Anna Giertz säger att det är för tidigt att säga vad som kan komma att ändras, även om myndigheterna har pekat ut ett par områden så som bättre informationsflöde om aktuella rutiner och arbetssätt, ställa krav på kontinuerlig utbildning av personal i basal hygien och vårdhygien, och säkerställa att verksamheter i äldreomsorgen har möjlighet till kohortvård, alltså möjligheten att hålla friska och smittade personer separerade och minska risken för personal att föra med sig smitta till friska personer.
– Det kan röra sig om hur man ska arbeta med beredskap, planering och utbildning. Sedan måste vi ta hänsyn till att det redan finns mycket som är reglerat på andra ställen också, det ska inte leda till någon dubbelreglering. Även om våra föreskrifter kan beröra anställdas arbetsvillkor så är det väldigt sällan vi går in och säger att det exempelvis ska vara så här många som ska jobba på en avdelning.
Omsorgskvalitet bygger på personalens villkor
Och just bemanning är en brännande punkt. Inspektionen för vård och omsorgs granskning av äldreomsorgen under pandemin slår ner på att det varit brist på sjuksköterskor och på omvårdnadspersonal. Det är även de anställdas upplevelse. Kommunal menar att omsorgskvaliteten bygger på personalens villkor och äldreomsorgens organisatoriska förutsättningar.
– Det är ett så tydligt mönster. Det rör sig om organisationsstruktur, bemanning, kunskap och utbildning. De omsorgsboenden som klarat sig bra har haft hög personalkontinuitet, regelbundna riskbedömningar och där personalens kunskaper följts upp, säger Ann Georgsson.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
