Så ska Sverige bli ett mer jämlikt land igen

Nyhet Klyftorna i Sverige ökar. De som drabbas hårdast är de som redan har det tuffast. Orsaken är de senaste decenniernas förda politik. Det menar Jämlikhetskommissionen som överlämnar sitt betänkande över hur Sverige kan bli mer jämlikt. 

Klyftorna i Sverige bara ökar och är idag det största sedan SCB började mäta glappet mellan fattig och rik i början av 1990-talet.

Den rikaste tiondelen av Sveriges befolkning har nästan lika stor del av den totala disponibla inkomsten som den halvan av befolkningen som har lägst inkomst.

Sverige är idag det land i OECD där klyftorna ökar mest de senaste decennierna.

Det är orsaken bakom att regeringen 2018 tillsatte en jämlikhetskommission. Idag presenteras resultatet.

– Bakgrunden till att regeringen fattade det här beslutet är att vi har sett att de ekonomiska klyfterna i Sverige, precis som i resten av världen, har vuxit den senaste tiden. Det är en väldigt oroande utveckling, säger finansminister Magdalena Andersson (S) innan hon mottar rapporten.

Hon beskriver utvecklingen som en del av en större trend i västvärlden, men som i Sverige också är ett resultat av förd politik.

– Avskaffandet av förmögenhetsskatten och arvsskatten, förändringarna av 3:12-reglerna som ger höginkomsttagare möjlighet att ta ut mycket stora inkomster till mycket låg beskattning. Parallellt med det här har våra försäkringssystem inte hängt med.

Läs mer: 3:12-reglerna urholkar skattebasen

Jämlikhetskommissionen har haft i uppdrag att föreslå åtgärder som kan utjämna skillnader i uppväxtförhållanden, utbildning och arbetsvillkor. I uppdraget har också ingått att föreslå åtgärder som stärker enskildas ställning gentemot starka ekonomiska intressen. Per Molander har lett kommissionen.

– En av restriktionerna i uppdraget har varit att jämlikheten ska stärkas på sådant sätt att det också stärker ekonomin. Det har alltså inte varit fritt fram att föreslå höjda skatter och nya bidrag. Regeringen har en hypotes att det är möjligt att öka såväl jämlikheten som ekonomi och tillväxtpotentialen. Vårt arbete har bekräftat det riktiga i den hypotesen.

Uppdraget var att fokusera på marknadsinkomster, alltså inkomster från arbete och kapital men kommissionen har vidgat området och också tittat på inkomster av fler slag än bara finansiella tillgångar. Framförallt humankapital och socialt kapital.

Sammanfattningsvis visar utredningen att klyftorna ökat på alla områden.

Läs mer: Sverige är på väg att bli ett fattigare land

Kapitalinkomsterna, som är en av de största anledningarna till att de rika blir rikare, är enligt Molander svåra för statistiken att fånga. De tenderar att vara lite ryckiga och kan dessutom ackumuleras under flera år.

– Huvudintrycket är ändå att de högsta inkomstskikten också har upplevt de största inkomstökningarna under de senaste 25 åren. Inte bara i absoluta tal, utan även i relativa tal.

Även inkomstfördelningen gällande disponibel inkomst har blivit mer ojämlik. En av huvudorsakerna till det är enligt Per Molander för att skatter och transfereringar inte omfördelar i lika hög utsträckning som det gjordes för ett par decennier sedan.

Per Molander varnar dock att det mått som används, när de beräknat hur hushållens disponibla inkomst står sig i relation till marknadsinkomster (avkastning på kapital, löner, och andra typer av avkastning och inkomster), Ginikoefficienten, är ett relativt trubbigt verktyg.

– I de flesta fall krävs det en mer detaljerad beskrivning av inkomstfördelningen för att man inte ska felaktiga slutsatser.

Kommissionens förslag rör flera områden, där de viktigaste säger Per Molander är utbildning, bostad, migration och integration och socialförsäkringen.

Förslagen gällande insatser för en mer jämlik skola följer i stora drag de rekommendationer som Björn Åstrand lade fram tidigare i år.

Läs mer: Utredning föreslår obligatoriskt skolval

Ett tydligare statligt ansvar, en integration utav de fristående skolorna i ett gemensamt skolsystem och strikt kostnadsrelaterade bidrag är några av jämlikhetskommissionens slutsatser.

– Återuppliva det sektorsbidrag som fanns när skolan kommunaliserades, det försvann ganska snabbt. Men det förslår vi ska vara det statliga instrumentet för att påverka hur kommunerna sköter skolan. I dag är det så att fördelningskomponenten varierar väldigt starkt mellan kommunerna och det är inte en kommunal angelägenhet att bedriva fördelningspolitik säger Per Molander som tillägger:

– De fristående skolorna har också väl stora friheter, de är dessutom finansiellt överkompenserade i och med att de får i princip samma bidrag per elev trots att de har en lägre kostnadsnivå och det satt i relation till prestationerna faktiskt gör att produktivitetsnivån i de fristående skolorna är lägre än i den offentliga skolan.

Även inom bostadspolitiken handlar det enligt utredningen om ett förtydligat och förstärkt statligt ansvar. Huvudproblemet är att det bostadsbrist i en majoritet av landets kommuner och det är framförallt bristen på billiga hyresrätter som är mest akut. Det måste angripas på flera håll.

– Man måste öka produktionen av lägenheter, man behöver stärka hushållens betalningsförmåga för boende och man behöver utnyttja den befintliga stocken bättre än vad för närvarande görs. Vi föreslår också att man stärker hyresgästernas inflytande när det kommer till renoveringar, som blivit ett växande problem, säger Per Molander.

Som tredje område av extra vikt är migration och integration. Sveriges demografiska sammansättning är relativt god på grund av flyktingmottagandet och det är av stor vikt att den resursen används bättre än idag säger Per Molander.

– Vi har ett antal förslag; arbetskraftsinvandringen måste bli mer reglerad, anställningserbjudanden ska vara bindande, för asylinvandringen vill vi se en centralisering och ett ökat statligt ansvarstagande och också ett ökat finansiellt ansvar. För att denna kategori ska kunna utnyttjat till full utsträckning krävs investeringar i skolan, från förskolan upp till vuxenutbildningen.

De sociala försäkringarna har försvagats trots att ekonomin har fortsatt internationaliserats och det innebär enligt Molander ett brott mot den historiska kompromiss vi haft där man skulle acceptera en snabb strukturomvandling i utbyte mot ett starkt socialförsäkringssystem.

– Den sårbarhet som det inneburit förklarar mycket av det politiska missnöje som vi ser resultatet av i det politiska livet.

Utredningen föreslår bland annat riktmärket 80/80, alltså att 80 procent av arbetstagarna ska få 80 procent av sin lön, en harmonisering mellan systemen för att förhindra att människor faller mellan stolarna eller hamnar i limbo, och att a-kassan blir obligatorisk.

Förslagen som läggs fram beräknas kosta 35 miljarder och finansieringen tas bland annat genom införandet av en »normal« moms på livsmedel, avveckling av rotavdraget och en temporär justering av biståndsmålet från 1 procent av BNP till 0,7 procent.

Dessutom vill kommissionen se att överskottsmålets parametrar diskuteras.

– Den nya migrationens situationen har förändrat förutsättningarna på ett sätt man inte förutsåg för 20 år sedan när överskottsmålet sattes. Sedan har det justerats men den diskussion som ledde fram till beslutet tog inte upp migrationen.