Nyhet Småbönder runt om i världen har svårt att försörja sig. Medan andra blir rikare på deras bekostnad. Nu efterlyser FN-råd globala reformer genom politisk och ekonomisk samordning.
En tredjedel av världens livsmedel produceras av 500 miljoner bönder i småskaliga jordbruk. I Asien och Afrika står de för 80 procent av maten. Men ofta så klarar sig inte småbönder på grund av för små ytor för jordbruk, låga priser, försämrade miljöförhållanden, låg produktion och dålig marknadstillgänglighet.
I en nyutgiven FN-rapport av IFAD (Internationella fonden för jordbruksutveckling) anges att småbönder slås ut av ökande efterfrågan på processad mat. En raskt ökande befolkning sedan 60-talet har ökat behoven av matproduktion. Men det har ett pris, maten blir mindre näringsrik och hållbar för en billigare peng. Det gör det svårt för världens nationer att uppnå FN:s klimatmål i Agenda 2030.
Det finns inte tillräckliga ekonomiska incitament, menar Jyotsna Puri som är strategiskt ansvarig för rapporten:
– Den stora utmaningen är att få tillräckliga investeringar, säger hon.
IFAD grundades med målet att stoppa klimatförändringarna i takt med den globalt växande befolkningen som hamnar i extrem fattigdom och hunger. Organisationen insåg snabbt att småbönder kan vara lösningen till en bättre klimathållning i livsmedelsindustrin. Och viljan finns att skapa bättre mat, både bland konsumenter och producenter.
– Det finns mycket mer småskaligt jordbruk i utvecklingsländer och låginkomstländer. Om vi vill få bättre näringsrik och hållbar mat måste vi koppla samman viljan bland rikare konsumenter att betala för bra mat med viljan från småbönder belägna i utvecklingsländer att producera, säger Jyotsna Puri.
Förslagen på lösningar är många. Men framförallt framhäver IFAD att världens nationer behöver investera mer i småbönder och lokala matproducenter. För Jyotsna Puri är det tydligt att detta skifte måste ske radikalt:
– Det är för den globala nyttan. Om man säger att vi vill minska de totala utsläppen, eller om vi vill skapa mer klimatanpassade system, då måste vi ändra på hela systemet.
I dagsläget ökar otryggheten kring försörjning av livsmedel och hunger bland fattiga på landsbygden, samtidigt ökar övernäring och fetma i innerstäderna. Till viss del har de ökade kraven på låga priser varit en faktor. Dessutom bidrar de nuvarande metoderna för produktion av livsmedel massivt till miljöförstöring och klimatförändringar, det menar IFAD.
IFAD vill se att stater investerar i lantliga producenter som i sin tur ökar sysselsättning, särskilt när det gäller kvinnor och unga, tillhandahålla digital teknik för att öka småskaliga jordbrukares produktion och samtidigt balansera den globala handeln genom omprövning av regleringar och överenskommelser. Detta skulle i sin tur leda till bönderna kan vara bättre klimatanpassade med låga koldioxidutsläpp.
Målen är högt satta, och frågan återstår om världens ledare vill genomföra åtgärderna såsom IFAD vill. Jyotsna Puri anser att den omvandling de föreslår inte bara är nödvändig för att hela världen ska få hållbar mat. Målen ska också utrota fattigdom och hunger samtidigt som man tar hand om klimatkrisen.
– Vi lever i en tid av behov. Detta är också en tid då drastiska åtgärder är önskvärda, säger Jyotsni Puri.
På torsdag, 23 september, diskuteras rapporten på FN:s möte The People’s Summit.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
