Nyhet Svenska kommuner säger ofta nej till att bygga vindkraft. Regeringens utredare vill därför utmana kommunernas veto, men lokalpolitiker såväl som branschen ser brister i förslagen.
För att byta ut ett det fossila bränslet som främsta energiförsörjning behöver fler vindkraftverk byggas. Men allt för ofta får utbyggnaden av vindkraftverk nej av svenska kommuner.
Denna motsättning uppmärksammas av regeringen som häromåret tillsatte en utredning för att komma till rätta med låsningarna.
Utredningen, som leddes av Miljöpartiets Lise Nordin, presenterades i somras. Ett av problemen som hon ringar in är att kommunerna inte har några kriterier eller tidsgräns för hur lägen en ansökningsprocess kan ta. Ett nej kan komma plötsligt och ingen tjänar på den här otydligheten, menar hon:
– Idag finns ingen tidsbegränsning alls, det finns många exempel där det kan ta upp mot fem år innan en kommun ger besked. Det blir svårt för en projektsamordnare att veta om de ska gå vidare med ett projekt.
En av lösningarna som Lise Nordin föreslår är att översiktsplanerna får större inflytande över besluten. En kommun ska i regel inte kunna säga nej till ett projekt som är förenligt med översiktsplanen.
Hennes utredning var utgångspunkten i ett seminarium som SNS nyligen höll, där frågan diskuterades med henne och andra aktörer. Från branschen uppfattas inte förslaget som helt okomplicerat:
– Många delar är bra, det blir mer rättssäkert, man får beslut snabbare. Sen har jag en stor oro. Man pekar ganska ordentligt på översiktsplanen som ett viktigt redskap i den här processen. Där har jag en stor farhåga att många kommuner kommer säga ”nu måste vi plocka fram en ny översiktsplan”. Så fort man säger det handlar det om tre år att få beslut. Det innebär att under de tre åren kan det bli tvärnit. Det kommer bli en bromskloss istället för en hjälp för oss inom projektering, sade Milan Kolar som är chef för vindenergi på SCA.
Milan Kolars branschkollega, Hillevi Priscar, lands- och utvecklingschef Sverige på OX2, framförde att byggandet av vindkraftverk i Sverige anses behövlig och processen borde vara skyndsam:
– Har vi tid att vänta? Vi ska uppnå ett mål 2040. Jag instämmer att vi ska ha en demokratisk process men som branschen säger att det här kommer ta många år innan vi har översiktsplan på plats.
– Så fort vi alla sätter på teven så ser vi översvämningarna, ovädren i världen, vi vet att vi i Sverige har tagit på oss att vara fossilneutrala till 2045. Vi har en jättestor utmaning. Då är det självklart att allt som kan bidra till att förenkla eller snabba på processerna är bra, sade Milan Kolar.
Det är ännu oklart hur många vindkraftverk som behöver byggas för att möta miljömålen. Energimyndigheten uppmäter att de dryga 4000 befintliga vindkraftverken i Sverige producerar 28 TWh under ett normalår. För att miljömålen ska nås beräknar Energimyndigheten att vindkraften behöver stå för 100 TWh årligen, om det fossila bränslet ska bytas ut helt.
Vid seminariet medverkade även Hans Unander, socialdemokratisk lokalpolitiker från Malung. Han höll med om att processen för att få tillstånd bör vara snabb och inte otydlig. Men han framhävde även kommunens roll att ge alla en röst:
– Gud förbjude att människor från länsstyrelsen eller Bryssel säger ”här är det lämpligt att bygga” då kommer vi få konflikter.
Unander anser att det kommunala vetot fungerar bra och är ett välfungerande verktyg, särskilt i att ge lokalbefolkningen makt, men medgav att vindkraft samtidigt är nödvändigt.
Johanna Liljenfeldt, lektor vid institutionen för geovetenskaper på Uppsala universitet, höll med om lokalbefolkningen inte får förbises. Hon menar att i Norden finns ett välfungerande decentraliserat näringssystem, som ger Sverige ett försprång att bygga vindkraft jämfört med andra länder. Ett försprång som möjliggörs om förutsättningarna för dialog förbättras:
– Å ena sidan finns det ett behov av en effektiv förutsägbarhet i processen. Å andra sidan behöver vi ta tid på oss för att få igenom välbetänkta beslut så vi inte skapar nya problem med det nya samhälle som vi skapar. Transparenta, inkluderande, dialogfokuserade processer är det som är mest gynnsamt för att vi ska få en hög acceptans för vindkraftsutbyggnad i samhället.
Utredningen har skickats på remiss och 5 november är sista datum. Lise Nordin menar att från årsskiftet 2023 kan en ny lag vara på plats, om regering och riksdag vill.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
