Den svenska välfärden För att i dag nå upp till 1990 års kvalitet på välfärden skulle det krävas en ökning med 127 miljoner arbetade timmar, vilket motsvarar cirka 81 000 fler anställda. Det visar en färsk rapport från Arena Idé.
Sedan den ekonomiska krisen på 1990-talet har välfärdsbehoven vuxit medan resurserna till välfärden inte har ökat i samma takt.
I en ny rapport från Arena Idé, Välfärdens behov och resurser – En kartläggning av demografiska behov och skattefinansierad produktion av välfärdstjänster i Sverige 1990-2018, undersöks Sveriges välfärdsskuld.
»Trots att resurserna i välfärden har börjat öka under senare år har vi mycket att hämta igen sedan början av 1990-talet. Vi har idag en lägre välfärd i tid räknat per invånare än det vi hade för snart 30 år sedan. I jämförelse fick varje invånare nästan tio fler välfärdstimmar år 1990 än vad hen får idag«, står det i rapporten.
För att nivån på dagens välfärd ska nå upp till den Sverige hade för 28 år sedan skulle det, uttryckt i välfärdstimmar i förhållande till behoven, krävas en ökning med 127 miljoner arbetstimmar och en ökning i antalet sysselsatta med ungefär 81 000 personer.
I rapporten anges ingen konkret kostnad för att laga »revorna i välfärden«. Men Sandro Scocco, chefsekonom på Arena Idé och en av rapportförfattarna, säger att det i runda slängar rör sig kring 1 procent av BNP – omkring 50 miljarder.
Den främsta anledningen till underfinansieringen menar Sandro Scocco är den konjunkturkris som drabbade Sverige på 1990-talet.
– Det satte en enorm press på offentliga budgetar och då genomförde man stora besparingar. Det är i sig inget konstigt, men när ekonomin återhämtade sig så borde medlen återförts till det offentliga, men då valde man att istället gå en väg med rätt betydande skattesänkningar.
Sedan 1990-talet har skattekvoten sänkts med 6,5 procent av BNP – vilket innebär cirka 275 miljarder i förlorade intäkter för staten.
Samtidigt har behoven inom välfärden vuxit med 20 procent under samma period, och de förväntas stiga kraftigt. Sverige står inför ett demografiskt skifte där vi blir både fler och äldre. Enligt siffror från Sveriges kommuner och landsting, SKL, förväntas gruppen som är 80 år och äldre att de närmaste 10 åren växa med 40 procent. Kostnaderna för den gruppen är också allra högst, jämför med alla de andra åldersgrupperna.
Antalet arbetade timmar de senaste 28 åren har bara ökat med 15 procent och antalet personer som jobbar inom välfärdssektorn har stigit med knappt fem procent.
Sandro Scocco säger att det har argumenterats att de minskade timmarna beror på ökad effektivitet genom en ökad kapitalintensitet, i likhet med industrin, men tillägger att det resonemanget inte håller när det kommer till välfärdssektorn.
– När vi tittade på vad det är för insatsvaror som de offentliga köper in till välfärdssektorn så upptäckte vi att kapital inte ersätter personal. Den kraftiga ökningen av insatsvaror som skett berör framförallt sådant som är komplement till personal och inte substitut, som exempelvis kostnader för lokaler och mat, säger Sandro Scocco.
Till höstens val vill alla partier, förutom Socialdemokraterna, sänka skatter. Sandro Scocco tror att framtida skattesänkningar kan komma att slå mycket hårdare mot skola, vård och omsorg, än tidigare. Bland annat för att möjligheten till transfereringar genom exempelvis pensions- och sjukförsäkringar kommer minska, de kommer inte kunna sparas på ytterligare.
– Det har funnits lite medvind bakom de skattesänkningar som hittills gjorts, de har inte fullt ut drabbat välfärdssektorn. Ändå saknas det 81 000 extra personal. Men framtida skattesänkningar ser inte alls ut att ha den medvinden, de kommer nog direkt få tas från välfärden.
Läs mer: Alla utom S går till val på sänkta inkomstskatter
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
