Fackförbunden hyllar satsningarna på välfärd och ett bättre tillvaratagande av nyanländas kompetens – men nedskärningar i skolan kritiseras hårt. »Det är mycket upprörande» säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet.
I dag presenterades vårbudgeten, som förutom utökade resurser till välfärden även innehåller satsningar på nyanländas etablering i det svenska samhället. Men för att finansiera satsningarna har regeringen valt att minska utgifterna på andra håll. Ett exempel är lågstadiesatsningen, som tidigare budgeterats till 2 miljarder, som nu minskas ner till 658 miljoner. Även specialpedagogiksatsningen, som tidigare uppgått till 500 miljoner, minskas med 100 miljoner.
– Det är mycket upprörande att regeringen tar tillbaka med den ena handen vad den andra handen redan gett. Det var drygt trekvarts miljard som man räknat med och som behövs i utbildningssystemet – inte minst nu när vi har 71 000 nyanlända barn och elever som ska få en bra start på sitt nya liv i Sverige säger Johanna Jaara Åstrand, ordförande i Lärarförbundet i ett pressmeddelande.
Även Unionen är huvudsakligen kritiskt till budgeten och skriver i ett pressmeddelande att »utvecklingen för tjänstemännen i privat sektor går på tomgång«.
– Det viktigaste med vårbudgetarna är inte de relativt små nya satsningar som presenteras utan den bild som ges av regeringens mer långsiktiga strategi. Här finns anledningen till oro med tanke på att dagens yrkesverksamma, och då framför allt tjänstemännen, i hög grad helt enkelt inte finns med, säger Unionens chefsekonom Lars Jagrén.
Unionen är positiva till att det ska bli lättare för nyanlända att starta företag samt att regeringen ska satsa mer på validering av utländska akademikers utbildning.
– Men den största utmaningen är att skapa väl fungerande system för validering i det formella utbildningssystemet av yrkesverksammas kompetenser. Detta är avgörande för att tjänstemännen ska ges effektiva möjligheter till återkommande utbildning och har därmed stor betydelse för rörligheten på arbetsmarknaden, säger Lars Jagrén.
Fackförbundet Kommunal hyllar i sin tur vårbudgeten, och kallar den “en kraftig ambitionshöjning för välfärden”. I ett pressmeddelande skriver man att nyckeln till att klara rekryteringsbehovet om 500 000 nya medarbetare till välfärdssektorn innan 2023, är att satsa på nyanländas utbildning och etablering på arbetsmarknaden.
– Därför välkomnar vi regeringens satsning på att tillvarata den kompetens som många av de många människor som nu kommer till Sverige besitter, säger Kristina Mårtensson, samhällspolitisk chef för Kommunal.
SACO välkomnar också satsningarna som ska underlätta för nyanländas på arbetsmarknaden, där man särskilt lyfter de extra resurserna till Svenska för Invandrare (SFI) och bedömningen av invandrade akademikers utbildning.
Liksom de övriga fackförbunden är SACO också positiva till de extra välfärdsmiljarderna, men poängterar att de inte enbart bör användas till att anställa ny personal.
– Vi har i dag en välfärdssektor som består av hundratusentals dedikerade och kompetenta akademiker som varje dag kombinerar empati med professionalism. De måste ges goda villkor och möjlighet till löneutveckling, annars kommer de söka sig någon annanstans, säger Sacos ordförande Göran Arrius.
Handels är överlag positiva till vårbudgeten – även om man hade hoppats på mer.
– Vi välkomnar att regeringen frångått den stelbenta principen krona för krona och istället vågar satsa på investeringar och välfärden. Inte minst vill vi att pengar används till att bygga bostäder som vår medlemmar har råd att bo i och i barnomsorg på obekväm arbetstid. Vi hade dock hoppats på ännu kraftfullare insatser, säger Handels förbundsordförande Susanna Gideonsson i ett pressmeddelande.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
