Så vill Björk (V) skapa lagliga vägar till EU

EU:S MIGRATIONSPOLITIK Europaparlamentarikern Malin Björk (V) sågar EU-kommissionens förslag om vidarebosättning. »Vi måste öka antalet personer EU tar emot via kvotflyktingsystemet«, säger hon. 

Just nu ligger hela åtta lagförslag om EU:s gemensamma migrationspolitik på Europaparlamentets bord. Europaparlamentarikern Malin Björk (V), är ansvarig rapportör för det enda som rör lagliga vägar in i EU – vidarebosättning.

– EU måste ta större ansvar för att skapa lagliga vägar och förstärka mottagandekapaciteten. Både genom att öka antalet personer som vi tar emot via kvotflyktingsystemet men det måste också finnas idéer kring hur flyktingarna ska integreras, säger hon.

Vidarebosättning innebär att flyktingar som befinner sig i läger under ordnade former tas emot av ett annat land. Men Malin Björk är förfärad över det förslag om vidarebosättning som EU-kommissionen la fram i mitten av juli.

Det innebär i praktiken att avtalet mellan EU och Turkiet skrivs in i lagtext.

– Det innebär i praktiken att avtalet mellan EU och Turkiet skrivs in i lagtext. Kvotflyktingarna blir de syrier som EU tar emot då man skickar en annan flykting tillbaka från Grekland till Turkiet. Dessutom vill man ta ifrån UNHCR uppdraget att fördela flyktingarna och lägga det på kommissionen, säger Malin Björk.

Hon är också kritisk mot att EU-kommissionens förslag sannolikt kommer att göra att tillfälliga uppehållstillstånd blir standard även för kvotflyktingar.

I februari ska Malin Björk lägga fram sitt första förslag för utskottet. I dagsläget har hon den socialdemokratiska gruppen, de gröna och femstjärnerörelsen i ryggen. Får hon med sig den liberala gruppen hyser hon förhoppning om att kunna göra något åt EU-kommissionens förslag.

– Oavsett vad EU kommer fram till kan Sverige ta emot fler. Vi har en stolt tradition av att ta emot kvotflyktingar och Sverige kan vara en viktig förebild, säger hon.