Nyhet Deklarationen är redan inskickad för över 3 miljoner svenskar, majoriteten genom sin digitala brevlåda. Det som hittills varit en förlustaffär kan nu bli en vinstaffär i hundramiljonersklassen för investerarna. Vid årsskiftet ska myndigheter börja betala för sina utskick till de digitala brevlådorna.
Den 31 mars var sista dagen att deklarera digitalt om man vill ha eventuell skatteåterbäring runt påsk. Över fyra miljoner svenskar har i år fått sin deklaration skickad till sig digitalt. 2,2 miljoner av dem har valt att deklarera innan april genom sin digitala brevlåda.
Störst på marknaden är Kivra, ett privat alternativ, med över tre miljoner användare. Kivra ägs av, och har hitills hållits flytande av, tunga investerare.
Sedan starten har bolaget tagit in drygt 230 miljoner kronor i olika finansieringsrundor. Merparten av de pengarna kommer i från H&M-chefen Karl-Johan Persson och Stefan Krooks bolag 41:an invest och familjen Wallenbergs investmentbolag FAM.
Kivra har gått med miljonförlust varje år sedan starten 2013. 2018 omsatt företaget 61 miljoner kronor, och noterade en förlust, som i sammanhanget »bara« var, 18,6 miljoner kronor. Vilket kan jämföras med en förlust på 35,5 miljoner kronor under 2017. Investerarna har puttat till pengar med hopp om att ett ersättningssystem för myndighetsutskick ska komma på plats. Nu verkar den dagen äntligen ha kommit.
– Om man får till den här fundamentala byggstenen som är ersättning från myndigheter så tror vi att det kommer stimulera marknaden genom att ge oss och andra förutsättningar att bygga bättre tjänster för dem som tar emot och som skickar. Just nu stoppar våra ägare in pengar för att täcka kostnaderna, säger Henrik Höglin, presschef på Kivra.
Affärsmodellen bygger på att ta betalt per brev, men myndigheter har fram tills nu inte behövt betala för sina utskick. I januari 2021 ska det bli ändring på det, då ska myndigheterna betala för det de skickar.
2019 var det 41 miljoner utskick och framöver kommer den siffran att stiga. De statliga myndigheterna skickar uppskattningsvis cirka 200 miljoner brev varje år.
Ett digitalt brev från ett större företag till en privatperson genom Kivra kostar i dag 1:50 kronor. En mindre avsändare får betala 3 kronor per digitalt utskick.
Det är DIGG, Myndigheten för digital förvaltning, som har i uppdrag att ta fram en ersättningsmodell för myndighetsutskicken. Om deras förslag på ersättning blir snarlik Kivras nivåer så rör det sig om mellan 60-123 miljoner kronor årligen som myndigheterna ska betala för de digitala utskicken. Skulle de digitala breven konkurrera ut pappersposten så rör det sig om summor närmre 300-600 miljoner. En summa att jämföra med dagens dryga 900 miljoner kronor årligen som pappersposten kostar.
Myndigheter ska börja betala för sina utskick
DIGG är också den myndighet som sköter den statliga digitala brevlådan Minmyndighetspost. Håkan Johansson, verksamhetsutvecklare på DIGG, kan i dag inte säga hur mycket varje utskick kommer att kosta för myndigheterna.
– De direktiv vi har fått från regeringen är att priset ska vara attraktivt både från avsändare och brevlådeoperatören. Det ska vara en win-win och klart billigare än papperspost.
Han tycker inte det är konstigt att myndigheter kommer att betala privata företag för en tjänst som också tillhandahålls av staten själv.
– Man kommer att få betala för det meddelandet man sänder oavsett vilken brevlåda det landar i. Det kommer bli ersättning till samtliga brevlådeoperatörer. Vilket såklart är positivt för alla brevlådeoperatörer. Exakt hur det kommer att se ut för den statliga i förhållande till de privata vet vi i dagsläget inte.
»Nya tjänster kommer att behöva finansieras på något sätt«
I dagsläget är Kivra gratis för användare att ta emot brev. Intäkterna kommer ifrån de företag, och i framtiden myndigheter, som vill göra utskick digitalt till de kunder som valt att få sin post digitalt.
På frågan om Kivra i framtiden kommer börja kosta pengar för individen som tar emot post digitalt, eller kräva ett premium abonnemang för att man inte ska få reklam skickad till sig svarar Henrik Höglin att grundtjänsten, att ta emot brev och kvitton, kommer även i fortsättningen vara gratis för användarna.
– Exakt vilka tjänster Kivra kommer erbjuda i framtiden återstår att se. Nya tjänster kommer att behöva finansieras på något sätt. I fallet brev och kvitton görs det på ett sätt. I andra fall kan det göras på ett annat sätt. Tar vi Kivras företagsbrevlåda som ett exempel så finns en tjänst som användarna betalar för. Tjänsten heter Kivra+ och gör det möjligt för företag att faktiskt få all sin post digitalt. Den post som fortfarande skickas på papper scannas och presenteras i den digitala företagsbrevlådan.
Han är glad för att processen om ett ersättningssystem är igång. I dagsläget har företaget bara kostnader kring myndighetsposten då hanteringen kräver e-legitimation, vilket skapar en kostnad varje gång en person loggar in.
– Det har varit en fundamental byggsten som saknats, säger Henrik Höglin.
Måste man ha två digitala brevlådor?
Hos Kivra är över 17 000 företag anslutna, utöver en stor del av alla myndigheter. Med det statliga alternativet Minmyndighetspost kan man som användare bara få utskick från myndigheter, kommuner och regioner. Det är det som skiljer Minmynidghetspost åt från de privata aktörernas brevlådor, säger Håkan Johansson på DIGG.
Om jag vill ha allt om exempelvis min pension samlat digitalt, på ett ställe, går det med den statliga brevlådan?
– Nej om du vill samla det du får från exempelvis försäkringsbolag och så vidare, då ska du nog ha ett av de privata alternativen.
Varför skulle jag då vilja använda mig av den statliga brevlådan, om jag med den måste ha ytterligare en brevlåda för att få allt som exempelvis rör pensionen digitalt?
– De privata brevlådeaktörerna som finns på marknaden är där på frivillig basis. De skulle kunna dra sig ur, lägga ner eller gå i konkurs. Då finns den statliga brevlådan som en sorts försäkring. Sedan finns det ju ganska många som vill ha det statliga alternativet, som inte vill öppna sig för det privata. Det stöter vi på titt som tätt.
Företags datainsamling oroar
Varannan svensk anser att globala plattformsbolags datainsamling utgör ett större hot mot den personliga integriteten än samhällets behov av datainsamling. Det visar resultatet av en landsomfattande undersökning gjord av Markus Lahtinen, universitetsadjunkt i informatik på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
– 55 procent av de tillfrågade var mest oroade över företagens datainsamling. Folk hänger ju med i debatten och ser att det dykt upp ett par företagsskandaler där data om enskilda konsumenter aggregeras på stor nivå. Vilka intressen och motiv som ligger bakom företags datainsamling verkar oroa människor.
– Personuppgifter om oss är idag en handelsvara. Det är när man når vissa aggregerings-nivåer, när mångas information samlas på ett och samma ställe, som du får ett informationsövertag och kan se de stora mönstren, , säger Markus Lahtinen som själv valt att inte registrera sig hos någon av de privata brevlådeföretagen på grund av de här anledningarna.
– Från mitt egna konsumentperspektiv ställer jag mig frågan »i vems händer hamnar informationen«?
»Man behöver inte vara orolig«
Enligt Henrik Höglin på Kivra är den här typen av integritetsfrågor ingenting man i behöver vara orolig för i relationen till Kivra. Företaget får inte titta på innehållet i de brev som skickas genom tjänsten, inte heller säljs aggregerade uppgifter om användarna till företag. Vilka som får skicka ut information till dig som Kivra-kund bestämmer du helt själv, säger Henrik Höglin. Företag kan inte ansluta sig till Kivra och därigenom få tillgång till kontaktuppgifter till en mängd potentiella kunder, de kan enbart skicka post till sina befintliga kunder.
–Kivra är ett slutet system. Jag som använder Kivra får post enbart från anslutna avsändare som jag har en relation med, säger Henrik Höglin.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
