För att bedriva skattefinansierad välfärd ska det krävas ett tillstånd där bland annat vinstuttag regleras, om regeringens utredare Ilmar Reepalu får som han vill. »Med det här förslaget kommer inte branschen vara lika intressant för dem som bara är ute efter maximal avkastning.«
Ett speciellt tillstånd ska i framtiden krävas för de företag som vill bedriva välfärd med skattemedel. Det föreslår regeringens utredare Ilmar Reepalu som i dag lämnade över utredningen om vinster i välfärden till ansvarig minister Ardalan Shekarabi.
Tillstånden ger företagen rätt att konkurrera om att bedriva skattefinansierad välfärd och i dem ställs vissa krav. Ett av dem är det sedan tidigare kända vinsttaket på 7 procent av operativt kapital plus statslåneräntan. En sanktion på högst 5 procent av omsättningen kan utdelas om företaget inte sköter sig. I värsta fall kan bolaget bli av med tillståndet.
Reepalu pekar på att företagen som verkar inom välfärden i dag har en avkastning på operativt kapital på 47 procent. Att jämföra med tjänstesektorn i stort där motsvarande siffra ligger på 10 procent. Han poängterar också att de så kallade övervinsterna totalt legat på i snitt 2,2 miljarder årligen de senaste åren.
– Med det här förslaget kommer inte branschen vara lika intressant för dem som bara är ute efter maximal avkastning. De som bedriva verksamhet till rimlig ersättning kommer inte att drivas bort, sa Ilmar Reepalu på presskonferensen.
Han föreslår också att bolagen ska drivas av en juridisk person och varje år ska de skicka in sina årsredovisningar till berörd myndighet, exempelvis Skolinspektionen eller Inspektionen för vård och omsorg, vilka även är de myndigheter som utfärdar tillstånden.
De nya reglerna kommer att gälla skolväsendet, hälso- och sjukvården och socialtjänsten men inte asylboenden och tandvården. Ilmar Reepalu föreslår även en förändring av LOV som ska göra det lättare att utestänga aktörer som inte sköter sig.
De borgerliga partierna har varit tydliga med att de inte tänker gå med på ett vinsttak, utan vill fokusera på kvalitetskrav – något som Reepalu avfärdat som alltför krångligt. Ett annat högerargument är att en åtstramning av regelverket kommer att påverka mångfalden negativt.
Ilmar Reepalu betonar emellertid att mångfalden nedmonterats i takt med att alltfler verksamheter köps upp av stora koncerner. Enligt utredningens siffror går 10 procent av förskoleeleverna i fristående skolor ägda av de tio största bolagen. Motsvarande siffra för grundskoleelever är 20 procent. Och hela 36 procent av gymnasieeleverna i friskolor återfinns i de tio största skolföretagen. De står också för 40 procent av all omsättning, som i sin tur ligger på 53 miljarder kronor.
– Var fjärde gymnasieelev går i en skola ägd av Academedia. Det går åt ett annat håll än större valfrihet och mångfald, säger han.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
