VÄLFÄRDSFUSK Den organiserade brottsligheten inom välfärdssystemen har växt påtagligt under senare år, enligt en ny utredning. Därför föreslås skärpt kontroll av id-handlingar och personuppgifter, samt ökade resurser för brottsutredningar.
Utredaren Lars-Erik Lövdén har haft i uppdrag att titta på brister i samhällets och myndigheters möjlighet att upptäcka och hindra organiserad och systematisk brottslighet mot välfärdssystemen, och att föreslå förändringar för att förebygga och bekämpa sådana brott.
Brotten rör fusk med såväl ersättningar från Försäkringskassan, som fusk med rut- och rot-avdrag och anställningsstöd till arbetsgivare från Arbetsförmedlingen.
Begreppet kvalificerad välfärdsbrottslighet, som är vad utredningen fokuserat på, definieras som brott där man har använt sig av falska id-handlingar, där flera personer är inblandade och där det handlar om stora utbetalningar som har skett under en lång tid.
Tillsammans med myndigheter har utredaren gått igenom 7 350 brottsanmälningar som har skett de senast två och ett halvt åren.
– Av dem har vi mejslat ut 43 procent som vi ser som mer kvalificerad välfärdsbrottslighet. De utgör också merparten av de undandragna beloppen, sade Lars-Erik Lövdén på presskonferensen.
Betydande svagheter inom välfärdssystemen har upptäckts, enligt Lars-Erik Lövdén, och de ligger till grund för de förslag som han nu lägger fram. En orsak till att bidragsbrotten sägs ha ökat kraftigt kan ha att göra med myndigheternas arbetssätt.
– Myndigheter har prioriterat service och snabbhet, och nedprioriterat kontroll vilket har underlättat möjlighet till brott, sade han.
Därför är det i dag relativt lätt att undvika att bli påkommen för den som ägnar sig åt brott, enligt utredaren.
Bland förslagen till åtgärder finns att myndigheter ska få lättare att dela information med varandra, och att det kan bli krav på att använda ”spårbara betalningsmedel”, alltså inte kontanter, vid användning av rut- och rot-tjänster.
Hanteringen av id-handlingar föreslås skärpas, och det ska utredas om bara en myndighet ska ha ansvar för att lämna ut sådana. Säkerhetsproblem vid utlämning av körkort är uppenbara i dag, menar Lars-Erik Lövdén.
– När man hämtar ut sitt färdiga körkort på Ica eller något annat postombud jämförs inte fotot på körkortet med den som hämtar ut det. Hela systemet med id-korten måste skärpas upp ordentligt, sade Lars-Erik Lövdén.
Även uppgifter i folkbokföringen föreslås kunna kontrolleras hårdare, och det ska kunna ses som ett brott att uppge felaktiga uppgifter där. Utredningen föreslår också att Skatteverkets personal ska få rätt att söka upp adressen där en person antas bo, för att kontrollera om uppgifterna stämmer.
Maxstraffet för grovt bidragsbrott föreslås höjas från 4 till 6 år, och juridiska personer ska kunna bli skyldiga till bidragsbrott. Dessutom föreslås en särskild enhet inrättas inom Försäkringskassan som utreder enklare former av bidragsbrott, medan mer komplicerade utredningar ska ske inom Ekobrottsmyndigheten.
– I dag låter myndigheter ofta bli att anmäla misstänkta bidragsbrott till polisen för attityden är ”det är inte lönt att anmäla för ingenting händer”, sade Lars- Erik Lövdén
DHR, Förbundet för ett samhälle utan rörelsehinder, företräder bland annat personer som har assistansersättning; ett område som varit mycket i fokus när det gäller debatten om bidragsfusk. Förbundet vänder sig emot förslaget om att Försäkringskassan ska bli brottsutredare.
– Vi har inget emot att man bekämpar brottslighet inom bidragssystemen, men vi tycker att polisen ska göra det. Vi tror att det annars kommer att leda till ökade kontroller av de som söker personlig assistans, det blir en oklar gränsdragning mellan roller för de som arbetar på Försäkringskassan, säger Fredrik Canerstam, presstalesperson på DHR till Dagens Arena.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
