Sverige fryser nu delar av biståndet till Uganda efter att landet klubbat igenom den nya antihomolagen. Det är viktigt att bibehålla stödet till utbildning, säger Anna Bergström, doktor och forskare inom global hälsa vid Uppsala universitet, till Dagens Arena.
Det svenska biståndet till Uganda fokuserar på att stärka demokrati och mänskliga rättigheter. Varje år avsätts drygt 250 miljoner kronor till att främja jämställdhet, ökad kunskap och arbete med miljö- och klimatfrågor i det centralafrikanska landet.
Forskaren Anna Bergström, doktor inom global hälsa vid Uppsala universitet och med mångårigt engagemang i Uganda, tycker det är bra att Sverige tydligt tar ställning mot Ugandas nya hbt-lagstiftning.
Ser du några risker med att frysa biståndet?
– Riskerna jag kan se är att vi också drar ner på stöd som ges till exempel utbildningar och universitet i Uganda, som kanske ses som statliga. Investeringar i utbildning är, som jag ser det, viktiga byggstenar i ett starkt civilsamhälle på längre sikt. Nu har i och för sig biståndsministern sagt att det inte är områden som kommer ses som ”statliga”, men det är ändå viktigt att påpeka.
Är det viktigt att Sverige inte släpper den biståndsverksamhet som bedrivs i Uganda?
– Jag har haft en rad ugandiska kollegor som disputerat på Karolinska Institutet och sedan återvänt till Uganda för att där vara viktiga aktörer i utvecklingsarbetet. Jag har också rest med många svenska studenter i Uganda. De relationer som uppstår när människor samverkar tror jag är den viktigaste kraften vi har för att utveckling ska ske. Det är oerhört viktigt att eventuell förändring i fördelning av bistånd tar den delen i beaktande.
USA:s utrikesminister John Kerry har i ganska hårda ordalag jämfört Ugandas hbt-lagstiftning med apartheid och nazism, hur ser du på det?
– Kruxet med den här frågan är dels att jag förstår vad han menar eftersom jag själv tycker att mänskliga fri- och rättigheter tillhör oss alla. Samtidigt sticker det självklart i ögonen på de som redan innan har en bild av homosexualitet som ”ett västerländskt påfund”. Jag tycker det finns starka skäl för oss som står upp för individers fri- och rättigheter att påstridigt påpeka vikten av det.
– I dag är president Museveni och andra upprörda över att trycket som utövas mot landet är färgat av imperialism. Men att olika makthavares religiösa och politiska övertygelser färgar biståndspolitiken är ju inget nytt, säger Anna Bergström.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
