Satsning kan öka skillnader i lärarlöner

Regeringen satsar 3 miljarder årligen för att höja läraryrkets attraktivitet. Det finns dock få garantier för att alla lärare kommer att få högre och lika löner. Dagens Arena har träffat ansvarig minister Helene Hellmark Knutsson.

Nästa år sjösätter regeringen en reform som innebär att kommuner och andra huvudmän kan söka statliga medel för att stärka läraryrkets attraktivitet, genom i första hand höjda löner. Till det har regeringen avsatt 3 miljarder kronor årligen.

Kompetens- och karriärsutveckling är viktiga delar som ska kopplas till löneökningen. Men hur mycket Sveriges lärare kommer att få är ännu oklart. Likaså hur det ska gå till. Det ska lärarfacken, arbetsgivarorganisationerna och skolledarna komma överens om i förhandlingar.

Dagens Arena har träffat Helene Hellmark Knutsson, minister för högre utbildning och forskning, tillika ansvarig för satsningen.

Vad händer om en kommun inte söker pengar?
– Då hamnar de på efterkälken. Jag är övertygad om att alla huvudmän vill ha bättre resultat, men det är också en nödvändighet för dem att vara attraktiva arbetsgivare och bli bättre på att rekrytera. Vi kommer att ha stor brist på lärare och konkurrens om de som finns. Om man då väljer att stå utanför en sådan här satsning kommer man få svårt att rekrytera bra lärare.

Vad gör ni om en kommun inte söker några pengar eller om det är väldigt stor skillnad mellan kommuner och skolor?
– Det vet jag inte. Det finns inget förslag nu. Om det händer få vi utvärdera och se vad vi ska göra.

Vissa menar att kommunerna inte har sitt tagit ansvar för löneutvecklingen. Hellmark Knutsson menar att det finns många kommuner som jobbar hårt med frågan, men att det behöver gå snabbare. Ett regelverk och mätbara utvärderingsinstrument ska dock finnas på plats till starten.

– Vi kan inte gå emot kommunernas självstyre om vi vill att de ska ta ett större ansvar lokalt. Vi måste också ha respekt för att parterna sätter lönen och då finns det en begränsning för vad vi kan göra. Den här satsningen ska inte vara bli en ersättning utan ett komplement, säger Helene Hellmark Knutsson.

Finns det en risk för stora löneskillnader mellan kommuner och skolor?
– De skillnaderna finns redan och det finns en sådan risk även i framtiden. Det finns också risk för bristande likvärdighet. En viss marknadsdynamik finns och det kommer man inte ifrån.

Vissa kommuner har redan skjutit till pengar till höjda lärarlöner, till exempel Stockholm. Men förra veckan avslöjades att Academedia inte använt de extra pengarna till lärarlöner, utan stoppat de i egen ficka. Academedia backade till slut efter massiv kritik, men problemet kvarstår.

– För att förhindra det är det viktigt att det finns ett regelverk som är mätbart och uppföljningsbart. Om vi delar ut pengar och de inte används till det de ska användas till, då uppnår inte reformen sitt syfte. Hur ett sådant regelverk ska se ut har vi inte tittat på ännu, Helene Hellmark Knutsson.

Hur ska du säkerställa att pengarna går till avsett ändamål?
– Det kan man bara genom ett regelverk som är uppföljningsbart. Det måste finnas och om pengarna inte används till rätt saker får man vidta åtgärder.

Men vad ska du göra för att förhindra att det uppstår stora löneskillnader mellan lärare i samma kommun?
– Vi kommer inte åt hela lönebildningsprocessen. Det är parternas ansvar och det ska det fortsätta vara. Det finns ju också en marknadsdynamik som vi inte kan komma ifrån.

Hur ska man då säkerställa att man förbättrar lönen för alla lärare?
– Det kommer inte att vara helt lika för alla. Och det tycker jag inte att det ska vara. Jag tycker att det är ett bra ingångsvärde att läraryrket ska vara attraktivt och då måste det finnas en viss förutsägbarhet för individen. Sedan kan det inte vara helt förutsägbart, då får vi en gammaldags modell med tariffsystem.