enkät Sverigedemokraterna säger nej till både marknadshyror och social housing. Partiet vill de höja bostadsbidraget och återinföra den tidigare avdragsgraden inom Rot på 50 procent. Dessutom ska ett särskilt rotavdrag för kulturarv införas.
1. Vilka är de viktigaste reformerna för att matcha de som efterfrågar bostäder med de bostäder som byggs eller görs tillgängliga?
Flyttkedjorna är avgörande för att fler ska få en egen bostad. Sverigedemokraterna har här budgeterat för en höjning av bostadsbidraget vilket skulle möjliggöra för fler att få tillgång till en hyreslägenhet. Vi föreslår även att så kallade »startlån« från staten ska kunna ges till förstagångsköpare tillsammans med ett infört avdragsgillt bostadssparande kan fler äga sin egen bostad
2. Vem/vilka ska styra utbudet av bostäder som byggs?
Staten ska möjliggöra förutsättningarna för att byggandet ska öka och effektiviseras och här behövs många åtgärder för att åter få en balans på bostadsmarknaden. Kommunerna ska fortsatt ha ett bostadsplaneringsansvar där allmännyttan tar ansvar för att det finns ett utbud av bostäder i varierade former tillsammans med privata fastighetsägare och byggbolag.
3. Är ni för eller emot marknadshyror, och varför? Om ni är för – hur skulle ett införande av marknadshyror gå till?
Emot! Sverigedemokraterna anser att dagens bruksvärdesystem i grunden är en bra funktion att hålla nere kostnaden för en av hushållens största utgiftsposter. Vi menar att det saknas underlag för att skapa fler bostäder genom att införa marknadshyror och att det i dagens bostadskris bara skulle leda till kraftigt höjda hyror.
4. Bostäder med särskilt låga hyror, så kallad social housing – är det bra eller dåligt?
Dåligt, bostadsbidraget är istället en väl riktad insats för att stärka hushåll och där har vi höjt anslagen, vilket bidrar till en stärkt social bostadspolitik.
5. Går det att få ned priserna på byggande och hyror i nyproduktion, och hur? Vem ska betala om det kostar? (Byggbolag, staten, kommunerna t ex?)
Mindre byggbolag behöver bättre finansieringsmöjligheter och möjligheter att vara med i kommunala upphandlingar. Genomförs samtidigt en standardisering inom bostadsbyggandet så kan vi sammantaget få till en ökad konkurrens, och på så vis kan vi minska byggkostnaden och därmed hyreskostnaden.
6. Vilken roll spelar allmännyttan i framtiden om ni får bestämma? Bör alla kommuner ha en allmännytta?
Hyreslägenheter som ägs av allmännyttan erbjuder generellt mer generösa inkomstkrav än de privatägda, vilket är grundläggande för allas rätt till en bostad. Därför anser vi att allmännyttan är viktig och har en stor roll att spela i framtiden.
Hyresrätten är även viktig för att skapa en rörlighet på arbetsmarknaden och möjligheten att snabbt och enkelt kunna flytta dit jobben finns eller för studier. Boendeformen är även populär hos allmänheten samtidigt som det ger hushåll som saknar medel till egen insats en bostad.
7. Bör hyresgästers inflytande förändas på något sätt – till exempel öka eller minska – när det gäller hyreshöjningar och större renoveringar?
Vi är öppna för en översyn över vad som ska anses skäligt gällande renoveringar och standardhöjningar av lägenheter och vilka möjligheter det finns till att skjuta på renoveringar tills en hyresgäst flyttat. Det behövs även en översyn av regelverket för att skydda hyresgäster mot dåliga hyresvärdar.
8. Vill ni göra förändringar när det gäller ränteavdrag, rot-avdrag och fastighetsskatt, och i så fall vilka?
Vi föreslår ett slopat tak och tidsgräns för användandet av uppskovsbeloppet, men har för närvarande inga tankar om att förändra reavinstskatten. För att stabilisera bostadsmarknaden har vi föreslagit en nedtrappning av ränteavdraget med en procent om året samtidigt som vi kompenserar hushållen med sänkt skatt på arbetsinkomster.
Rot-avdraget är gynnsamt för sysselsättningen varför vi ifrågasätter de negativa förändringarna som regeringen genomfört. Vi vill återställa subventionsgraden för rotavdraget till 50 procent samt införa ett kulturarvs-rot som i synnerhet ska riktas mot kulturhistoriska byggmiljöer.
Vi har för närvarande inga tankar om att förändra fastighetsskatten utöver att den kommunala fastighetsavgiften avskaffas för studentbostäder vilket skulle ge lägre hyra.
9. Svenskarnas stora skuldsättning, inte minst i form av bostäder beskrivs ofta som en statsfinansiell risk. Hur ser ni på den risken och vad bör göras?
Höga nivåer av invandring har gjort att befolkningsökningen inte harmoniserar med bostadsbyggandet vilket har skapat en stor bostadsbrist i Sverige. Allt fler har blivit tvungna till ett bostadsköp då vi har en stor brist på hyresbostäder vilket gjort att andrahandsmarknaden på bostäder kraftigt har ökat i pris och därmed ökat skuldsättningen. För att stabilisera bostadsmarknaden har vi föreslagit en nedtrappning av ränteavdraget med en procent om året samtidigt som vi kompenserar hushållen med skattesänkningar på arbetsinkomster.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
