Nyhet Sverigedemokraterna lägger identiska förslag i kommun efter kommun. Men hur vanliga är så kallade seriemotioner och är det unikt för SD? Vi har kollat närmare på saken.
I Ekerö kommun utanför Stockholm diskuteras just nu ett uppmärksammat förslag: integrationsplikt för nyanlända. Bland annat föreslås 60 timmars kurs i samhällsorientering, som ska avslutas med prov. Motionen är lagd av Sverigedemokraterna. Men det som föreslås finns i stort sett redan i kommunen.
En som har reagerat är lokalpolitiker Inger Andersen (S).
– Det börjar ramla in motioner i vår kommun som är lite märkliga med konstiga påståenden. Eller att de inte överhuvudtaget hade koll på vad vi redan arbetar med, eller vad vi planerar och genomfört.
Hon tror att motionerna kommer centralt från partitoppen:
– Jag blev misstänksam att de massproducerar motioner och skickar ut till olika delar i landet. Det är väldigt lätt att byta kommunnamn och sen lämna in den, till exempel. De här motionerna som kommer överensstämmer inte på något sätt hur vi arbetar i Ekerö kommun, säger Inger Andersen.
När Dagens Arena granskar närmare visar det sig att SDs förslag inte är unikt för Ekerö. Tvärtom. Nästintill identiska motioner går att hitta i 35 andra kommuner sedan 2017.
Men att massproducera motioner, som Inger Andersen benämner det, är ingen ny företeelse. Inte ens för hennes eget parti. Det visar en rapport från Expo 2011 av Daniel Poohl och Anna-Sofia Quensel.
Redan på 1940-talet använde Socialdemokraternas kommunala informationsbyrå liknande taktik.
Även Folkpartiet, nuvarande Liberalerna, använde sig av ”stommotioner och ”stominsändare” till valet 2006. De fanns lättillgängligt på deras hemsida, så kommunpolitiker kunde kopiera och föra vidare det nationella budskapet:
”Det enda politikern behövde göra var ladda ned dokumenten och ersätta ”xxx” med sin kommuns namn och skriva under” skriver rapportförfattarna Daniel Poohl och Anna-Sofia Quensel.
När rapporten skrevs var SD relativt ungt, det fanns inte mycket kunskap om partiets metoder. Men det visade sig att seriemotioner var ett bra sätt att utmärka sig, och normalisera sin politik:
– Det finns två ”vitsar” med det: ett är att det är ett led i att föra ut partiets politik i hela landet. Den andra är att vi har ganska många nya i kommunerna som inte vet hur det fungerar och därför kollar hur andra har gjort, kommenterade Sverigedemokraternas partiledare Jimmie Åkesson till Svenska Dagbladet 2007.
Att producera motioner centralt kan dock leda till problem. Som 2017 i Krokoms kommun, Jämtland där SD något oväntat ville utveckla tunnelbanan och satsa på skånska landsbygden.
Man väcker en tanke, som ibland när den fått gro tillräckligt länge kommer som ett eget förslag från majoriteten
Serietillverkade förslag ska inte alltid få genomslag eller leda till förändring. De är till för att väcka tankar. Det menar i alla fall Stina Isaksson (SD) som är kommunpolitiker i Hylte. Hon blev uppmärksammad för 23 motioner till kommunen efter valet 2018.
Däribland dem, i stort sett en identisk kopia av motionen som kräver integrationsplikt för nyanlända.
– Man väcker en tanke, som ibland när den fått gro tillräckligt länge kommer som ett eget förslag från majoriteten. Givetvis hoppas man alltid på genomslag på sina motioner. Att ta fram vad som är lagstadgade kostnader, integrationsplikt och syskonförtur i förskolan är exempel på sådana motioner som om de fått genomslag kunnat förändra till det bättre, säger Stina Isaksson till Hallandsposten.
Tanken som man vill väcka i kommuner som Ekerö är att integrationsskulden är för stor i Sverige. Detta enligt Jimmy Fors (SD) som fört fram förslaget.
Partiet vill anamma det som kallas ”Vellingemodellen”. I Vellinge kommun har Moderaterna sedan 2010 haft avtal med Migrationsverket om mottagande av ensamkommande barn.
– Många människor är i behov av krav och förväntningar för att komma vidare från startgroparna, för att ge sig själv möjligheten att finna den frihet som många sökte när de letade sig igenom Europa till ett av de nordligaste länderna, säger Jimmy Fors och fortsätter:
– Precis som alla partier tar vi inspiration av kollegor i andra kommuner, vilket är fullt logiskt, då vi står på en gemensam plattform. På samma sätt jag hoppas jag att Ekerömodellen kan bli en inspiration för våra kollegor i andra kommuner, säger Jimmy Fors.
Men i många kommuner avslås motionen. Ofta med samma svar. I Tyresö, Haninge och Hylte skriver man att samhällsorienterande kurser är en del av nuvarande arbetet. Till och med att kurstimmarna är mer omfattande.
Även i Hörby kommun var motionen aktuell år 2018. Då menade socialchefen på Socialförvaltningen Eva Klang Vänerklint att åtgärderna skulle leda till onödiga ansträngningar för myndigheten:
”Många av de punkter som Sverigedemokraterna vill införa, genom att hänvisa till och kopiera Vellinge kommuns handlingsplan, innebär omfattande dubbelarbete för kommunens tjänstemän och Arbetsförmedlingens handläggare – där tjänstemännen från kommunens sida, helt utan lagligt mandat, föreslås gå in och göra om Arbetsförmedlingen arbete.” skriver Eva Klang Vänerklint som svar på motionen av SD.
Statsvetare Magnus Blomgren beskriver vad han tänker om den återkommande motionen:
– Just i det här fallet kan det röra sig om att partiet har något som man är väldigt stolt över och tycker är viktigt. Och då ska man trycka ut det och använda det som en form av att lösa något som uppfattar som ett konkret problem. Då inspireras man av andra kommuner, säger Magnus Blomgren och fortsätter:
– Däremot ska man också säga att det är förmodligen ganska många motioner som sprids i kommuner som är inspirerade av material, utredningar och sådant som kommer uppifrån. Det behöver inte vara färdiga mallar. Men som man sedan kan omstöpa till motioner i frågor som man anser vara angelägna. Det förekommer med all säkerhet.
Tommy Möller, som är statsvetare på Stockholms universitet, menar att det är vanligt att partier centralt vill uppmuntra eller rentav styra sin kommunpolitiker. Det är fördelaktigt om de gör utspel genom motioner.
– Det kan säkert variera en del mellan olika partier hur vanligt detta är och med vilka metoder det sker, säger Tommy Möller.
Men det kan tyda på en förändring som skett över tid menar han:
– Går man tillbaka till tiden innan kommunsammanläggningarna var det förmodligen med stor sannolikhet mycket ovanligt. Kommunpolitiken då var i praktiken avpolitiserad, kommunernas uppgifter var betydligt mindre till omfattningen. Länge skiljde man mellan politiska val till riksdagens andra kammare och kommunala val.
Partierna blir mer centralstyrda, mer ”top-down” och mindre ”bottom-up”
Magnus Blomgren påpekar att forskningen inte har kunnat nå definitiva svar än. Men mycket tyder på att partier blir mer och mer styrda centralt.
– Det finns troligtvis en centrering av partierna. Alltså partierna utanför parlamenten. De har fått en svagare funktion. På det sättet att partierna blir mer centralstyrda, mer ”top-down” och mindre ”bottom-up”, om man säger så, säger Magnus Blomgren.
Han poängterar att det inte behöver vara dåligt att partier styr centralt ifrån. Det kan vara bra att partier samlas under ett budskap. Däremot skulle det vara problematiskt om partiet centralt bestämmer vad lokala politiker får och inte får göra:
– Att man från central nivå dikterar att den här motionen ska läggas i alla kommuner, annars blir det sanktioner. Då skulle det vara problematisk. Men vi får utgå ifrån att det inte handlar om det. Utan det är personer som inspirerats.
Men Inger Andersen (S) i Ekerö kommun menar att det finns risker att väljarna får en felaktig bild av de förtroendevalda kommunpolitikerna.
– Det är intressant att många olika kommuner fick representation i fullmäktige utav Sverigedemokrater i senaste valet. Men att de sen, inte på något sätt, har varit aktiva. De har inte motionerat, de har inte producerat någonting. Men om man då får redskap att agera med olika papper centralt ifrån, så kan människor som bor kommunen tänka att de har många idéer och visar på en högre aktivitet.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
