SD:s nämndemän ökar med 50 procent

Granskning Vid årsskiftet väntar stora förändringar i sammansättningen av domstolarnas nämndemän. Antalet nämndemän från Sverigedemokraterna ökar med över 50 procent samtidigt som Miljöpartiets antal minskar med lika mycket visar Dagens Arenas granskning. 

Stora förändringar av nämndemannasammansättningen väntar vid årskiftet då en ny fyraårig mandatperiod börjar för domstolarnas nämndemän. Nämndemännen nomineras av de politiska partierna och hur många nämndemän ett parti får beror på valresultatet i region- och kommunalvalen.

Dagens Arenas granskning av hov-, kammar-, och förvaltningsrätt visar att förändringarna blir stora. Störst procentuell förändring blir det för Sverigedemokraterna, Kristdemokraterna och Centerpartiet som alla tre ökar sina nomineringar med över 50 procent.

Miljöpartiet mister 53 procent av sina platser och dessutom sin närvaro i 22 av landets hov-, kammar- och förvaltningsrätter.

För Sverigedemokraterna innebär valresultatet att deras nämndemän vid årsskiftet finns representerade i ytterligare två domstolar i landet.

De två största partierna, sett till landstingsvalet, Socialdemokraterna och Moderaterna, tappar mellan 20 och 50 stycken nämndemän vardera, vilket bara är ett fåtal procent sett till totalen.

Liberalerna står så gott som still och Vänsterpartiet ökar sina nomineringar med 32 procent.

Huruvida det spelar någon roll för domsluten är omdiskuterat. Expressens David Baas avslöjade 2015 att nämndemän från Sverigedemokraterna formulerat sig rasistiskt, hatiskt eller fördomsfullt på internet. 

I mars 2019 fann Equmeniakyrkan att »den politiska färgen på Migrationsdomstolens nämndemän får remarkabelt genomslag« när de granskade hur konvertiters asylprocess hanteras. SD-nämndemännen ger avslag i 93% av fallen medan motsvarande siffra för V-nämndemännen är 15%, skriver de i sin rapport.

Även forskare Linna Marténs avhandling visar att nämndemännens partipolitiska tillhörighet påverkar besluten i asylärenden.

»Systemet är uppbyggt så att valresultatet får genomslag. Till exempel sitter ju nämndemän från Sverigedemokraterna i migrationsdomstolen i Stockholm nu, det gjorde de inte när jag skrev min avhandling« säger Linna Martén och fortsätter:

»Nämndemännens närvaro inverkar på domslutet. Om nämdemännen kommer från ett flykting-liberalt eller flykting-restriktivt parti har betydelse«, säger Linna Martén.

Hennes resultat visar att asylsökande som fick en nämndeman från Miljöpartiet, Vänsterpartiet eller Kristdemokraterna kom att ha drygt 4 procentenheter högre sannolikhet att få asyl än någon som fick en nämndeman från Sverigedemokraterna.

Majoriteten av asylbesluten är enhälliga, men i 10 procent av fallen är minst en person skiljaktig. Linna Martén fann att det finns tydliga skillnader mellan partierna gällande vilken riktning de är skiljaktiga i.

Nämndemän från Sverigedemokraterna och Moderaterna var oftast skiljaktiga i de fall där majoriteten av rätten ville ge bifall. Nämndemän från Vänsterpartiet och Miljöpartiet var oftast skiljaktiga i de fall där majoriteten ville ge avslag.

Livia Johannesson är forskare vid Stockholms universitet med fokus på bland annat objektivitet och rättssäkerhet. Hon menar att just migrationsdomstolen är speciell eftersom det i realiteten blir sista instans.

»Migrationsöverdomstolen tar aldrig upp ett fall för att de tycker att lagen tillämpades fel, de väljer väldigt selektivt och egentligen bara mål som rör juridiska bedömningsfrågor där det finns oklarheter. Jämför det med andra förvaltnings-rättsliga frågor, där nästan allt går upp i kammarrätten. De domarna jag har pratat med tycker det är obehagligt att de är sista instans i asylmålen. Det är en stor skillnad. I alla andra ärenden ser de sig som en underinstans och om de eller nämndemännen fattar fel beslut så kommer målet nästan säkerligen komma upp i nästa nivå och rättas till, men så är det ju inte i migration«.

Sedan Linna Marténs studie har Sverige haft en period av högt flyktingmottagande, ett förändrat debattklimatet och idag förespråkar allt fler partier en mer restriktiv migrationspolitik.

»Jag vet inte hur resultatet hade blivit om man hade gjort om studien, men systemet som sådant har ju inte förändrats. Kanske skulle man kunna se större effekter av politisk tillhörighet för att frågan är så politiserad« säger Linna Martén.

Livia Johannesson delar till viss del Linna Marténs bild men säger att dem hon har intervjuat i sin forskning inte tycker att nämndemännens påverkan entydigt görs i en riktning, utan att balansen har varit rätt god.

»Jag har intervjuat många domare och jag skulle säga att de är rätt samstämmiga i uppfattningen att nämndemännen i asylärenden har svårare att bara hålla sig till de juridiska kriterierna, men det går absolut inte att säga att de gör det bara i en riktning,« säger Livia Johannesson och tillägger att det kan komma att förändras i och med den nya mandatperioden.

»Att Sverigedemokraterna ökar sina nämndemän kommer såklart kunna få effekt. Än så länge har det vägts upp av nämndemän från andra partier men det är klart att om de blir många fler och nämndemännen från partier på andra sidan det politiska spektrat blir allt färre så kan det leda till fler avslag«.

Att nämndemannauppdraget skulle vara partipolitiskt färgat håller Linda von Beetzen, ordförande för Nämndemännens riksförbund, inte med om.

»Vi kallar partipolitisk lagstiftning för demokrati. Samtidigt ifrågasätts partipolitisk inblandning när lagarna skall upprätthållas i domstolarna. Vi som nämndemän är inte representanter för vårt parti när vi sitter i domstolen men varje dom vi medverkar i är byggd på en partipolitiskt färgad åsikt, beslutad av den lagstiftande församling som är Sveriges Riksdag«.

Linda von Beetzen säger att det inte är ovanligt att människor som vill bli nämndemän vänder sig till det parti där de har störst möjlighet att bli nominerad, och inte nödvändigtvis till det parti de själva röstar på.

»När vi dömer måste vi döma efter lagboken. Det är inte åsikter utan bevis som ska avgöra. Vilket parti som nominerat oss spelar ingen roll«.