Pensioner Ardalan Shekarabis uttalanden om att hans departement utreder en höjd pensionsavgift har väckt oro bland flera partier i pensionsgruppen. Frågan har nämligen inte diskuterats där på senare tid.
Även om Socialdemokraterna länge har ansett att pensionsavgiften bör höjas i syfte att höja pensionerna har temperaturen i frågan höjts betydligt. Det började för tre veckor då Ardalan Shekarabi (s) sa till Aftonbladet att han hoppas kunna landa en överenskommelse med de andra partierna som står bakom pensionsöverenskommelsen redan under detta år. Lite senare, den 17 mars, sa han till Dagens Nyheter, att höjningsfrågan nu utreds av socialdepartementet.
Detta har fått flera riksdagsledamöter i pensionsgruppen att reagera, eftersom de inte är involverade i arbetet eller ens i diskussionen. Det här anses förvånande eftersom alla partiers ledamöter i pensionsgruppen måste vara överens om förändringar av pensionssystemet. En av dem som reagerat är Kristdemokraternas representant i pensionsgruppen, Hans Eklind.
– Nu har det börja sippra ut information från till exempel socialdepartementet om att utredningar om detta är på gång, men vi har inte känt att detta har stämts av med oss.
En av ledamöterna som reagerat starkast på Ardalan Shekarabis offensiv i frågan är Maria Malmer Stenergard (m). Till Dagens Nyheter säger hon att avgiftshöjningen ”är något regeringen driver ensidigt för det här är något som vi över huvud taget inte har diskuterat i pensionsgruppen”.
Kristdemokraternas Hans Eklind ger en liknande bild.
– Jag tycker att man ska göra som man alltid har gjort, att vi tillsammans i pensionsgruppen kommer överens om vilken tågordning vi ska ha i arbetet med pensionsfrågorna.
Du anser att diskussionen om en höjning av avgiften ska diskuteras först i pensionsgruppen, innan man räknar på olika alternativ på departementet?
– Ja, absolut. Så har det varit tidigare.
Idag motsvarar pensionsavgiften 17,21 procent av inkomsten. S vill se den höjd till 18,5 procent av inkomsten. Men alla partier i pensionsgruppen (S, Mp, C, L, Kd och M) vill inte öka finansieringen av pensionssystemet, åtminstone inte på detta sätt.
Att komma överens inom pensionsgruppen kan bli svårt. Kd:s Hans Eklind visade till exempel i en riksdagsdebatt nyligen att han inte ens håller med om att pensionssystemet är underfinansierat, då han sa att det finns ”ett solvensöverskott i inkomstpensionen på plus 800 miljarder kronor”.
Partiet är visserligen beredda att diskutera en avgiftshöjning om det visar sig att systemet behöver stärkas. Men det ska i så fall inte ske genom nya eller höjda avgifter, utan genom omprioriteringar. Eklind nämner den allmänna löneavgiften, en del av arbetsgivargiften som i dag går direkt in i statsbudgeten, som en möjlig källa.
– Jag har ännu inte haft tillfälle att ge vår syn på detta i pensionsgruppen, säger han.
Före en avgiftshöjning vill KD prioritera frågan om att kvinnor i regel får lägre pensioner än män, förklarar han. Partiet vill bland annat att premiepensionsdelen av den allmänna pensionen med automatik ska delas lika mellan föräldrar.
Från Socialdepartementets sida meddelar ämnesrådet Stefan Oscarson att man analyserar frågan om en avgiftshöjning, och att man gjort detta länge, men att det inte är fråga om en formell utredning.
Han framhåller att arbetet kommer att ske i dialog med pensionsgruppen och att det finns en överenskommelse mellan gruppens medlemmar från 2017 om att analysera avgiftsnivån och dessutom en överenskommelse om långsiktigt höjda pensioner från förra året.
– Det finns inget generellt bestämt om hur saker ska beredas i pensionsgruppen och det har därför historiskt varit lite olika. Det som gäller är att inget kan ändras utan att alla är överens, skriver Stefan Oscarson till Dagens Arena.
Kristdemokraternas Hans Eklind säger att överenskommelsen som Oscarson påminner om inte handlar om en höjning.
– 2017 kom vi överens om att avgiftsfrågan ska analyseras, men det betyder inte att vi är överens om att höja avgiften, även om ett par partier säger sig vilja göra detta, säger Hans Eklind.
Några som gör just det, analyserar frågan, är Pensionsmyndigheten. På eget initiativ har man startat ett arbete med en rapport om en eventuell avgiftshöjning och vilka effekter en sådan kan få. Den rapporten förväntas bli klar i april eller i maj.
Klart är alltså att det förs en diskussion om en eventuell pensionsavgiftshöjning på många håll, men att denna diskussion inte sker inom just pensionsgruppen. I alla fall inte under det senaste året.
– Jag har inte varit iblandad i några diskussioner om pensionsavgiftshöjning under det år som jag varit ledamot i pensionsgruppen. Men jag vet inte om andra i gruppen har varit inblandad i ett sådant arbete tidigare, säger Mats Berglund (mp), ledamot i pensionsgruppen.
Han säger att gruppen under året varit upptagen med att göra om förutsättningarna för premiepensionen och arbetet med det nyligen införda inkomstpensionstillägget.
Vad säger du om bilden av att regeringen har ett nytt sätt att jobba där Pensionsgruppen inte är lika involverad som tidigare och att den nämnda utredningen är ett tecken på det?
– Nej, jag känner inte igen den bilden. Diskussionen kommer nog att komma i gång nu. Jag förutsätter att vi kommer att ha en diskussion inom gruppen kring höjningsfrågan. Jag tror inte att gruppen blir bortkopplad i denna fråga, säger Miljöpartiets representant.
En person som under lång tid diskuterat avgiftsfrågan är fackförbundet Forenas samhällspolitiske chef Håkan Svärdman. Han tror att man kan se socialförsäkringsministerns senaste utspel om pensionsavgiften som ett utslag av att Socialdemokraterna har insett att välfärdsfrågorna är en klar skiljelinje i politiken, och att pensionen har en central betydelse där.
– När det går dåligt för välfärdssystemen går det dåligt för Socialdemokraterna. De försöker positionera sig mer här, då man har vunnit val på pensionsfrågan. Man brukar säga att pensionssystemet med ATP ju var Socialdemokraternas juvel i kronan.
Fackförbundets senaste rapport, och flera andra rapporter, visar på de fakta som ligger bakom att frågan om en avgiftshöjning blir allt hetare. Den statliga pensionen som andel av slutlönen har nämligen sjunkit rejält.
Enligt organisationens beräkningar har den så kallade kompensationsgraden minskat från 61 till 45 procent av slutlönen, om man jämför dem som föddes 1938 och 1939 med dem som föddes 1953. Även om tappet för många kompenseras till viss del av att den fackligt avtalade tjänstepensionen har utvecklats bra, är det en klar urholkning av det statliga pensionssystemet.
– Det är en häpnadsväckande snabb försämring, och pensionsgruppen har inte riktigt lyckats att vårda pensionsöverenskommelsen, säger Håkan Svärdman.
Han anser att pensionsgruppen och dess medlemmar har ett ansvar för den dåliga utvecklingen och hans bild är att flera av partierna som är representerade i gruppen är ängsliga i frågan om en pensionsavgiftshöjning. Den är inte lätt, och alla har ännu inte en klar linje.
– Pensionsgruppen har uppenbarligen inte varit tillräckligt bra för systemet. I överenskommelsen ingår ju att systemet ska leverera en pension som är minst lika bra som den tidigare folkpensionen och ATP. Har det gjort det? Nej. Och om man inte lyckas med att vårda systemet måste man fråga sig om det verkligen är värt att fortsätta med en pensionsgrupp, säger Håkan Svärdman.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
