Sida efter kritik: “Granskningen går för långt”

Nyhet Riksrevisionen ger Sida kritik för att ha för dålig samordning. Sida menar att granskningen fokuserar på fel saker. 

I Riksrevisionens senaste granskning om Sida, myndigheten för internationellt biståndsarbete, framkommer att arbetet som görs inte lever upp till de prioriteringar som finns. Behovet av humanitära bistånd ökar i världen, och allt oftare behöver det långsiktiga arbetet och det mer direkta humanitära biståndet samordnas. Detta är något som Sida har som prioritering, men Riksrevisionen menar att det görs för lite.

– Svenskt bistånd är uppdelat i två grenar. Ett långsiktigt arbete och ett humanitärt bistånd som ges i kris. Vi har tittat på hur dessa kan samverka givet att de humanitära principerna respekteras. Bristerna är bland annat att Sida jobbar för lite gemensamt. Man gör det till viss del, men det finns utrymme för ytterligare förbättringar, säger Therese Brolin, utredare vid Riksrevisionen.

Enligt Riksrevisionen behövs det bättre styrdokument och tydligare mål för de som arbetar på Sida.

– Man behöver i större utsträckning göra gemensamma analyser, samfinansiera arbetet, och ha gemensamma dokument. Hos Sida är det tydligt prioriterat att man ska ha en samverkan mellan de två grenarna, men vi ser att det finns möjligheter för att detta skulle få större genomslag i arbetet. På ambassaderna runt om i världen finns det människor som jobbar med båda typerna av insatser, men de samverkar inte så mycket som de skulle kunna göra på grund av att det saknas tydliga styrmedel. Vi har sett i intervjustudier att personalen efterfrågar styrdokument och gemensamma mål av personalen. Det finns teknik för att samfinansiera insatserna, men det är för administrativt betungande.

Göran Holmqvist är avdelningschef på Sida. Han tycker att det är bra att Riksrevisionen gör sin granskning, men menar att fokus har hamnar på fel saker.

– Granskningsperioden sträcker sig bara fram till 2017. Sedan dess har det hänt väldigt mycket, både i att regeringen tydliggjort styrningen kring den här frågan i ländernas samarbetsstrategier och mycket har också hänt i våra arbetssätt och resurssättning av ambassaderna.

Enligt Göran Holmqvist förbiser Riksrevisionen de humanitära principerna som gör att de två grenarna inte kan vara helt samordnade.

– Man måste komma ihåg att detta inte bara är en effektivitetsfråga utan också en svår balansgång kring oerhört viktiga principer. Våra invändningar mot rapporten handlar just om att Riksrevisionen alltför mycket förbiser det humanitära biståndets särart. Här tycker vi att regeringen varit glasklar i sitt värnande av de humanitära principerna. Vi har ett humanitärt bistånd som måste kunna sättas in snabbt och flexibelt och riktas dit där behoven och nöden är som störst. Humanitära principer som opartiskhet och neutralitet behöver värnas för att säkerställa humanitärt tillträde. Inriktningen på denna stärkta samordning bör därför inte vara att upplösa gränslinjerna mellan humanitärt och långsiktigt bistånd utan snarare på att åstadkomma en tydliggjord komplementaritet.

Riksrevisionen menar i sin granskning att strategierna för att samverkansarbetet ska flyta på är för otydliga, och Riksrevisionen ser inte hur styrdokumenten kan få genomslag i Sidas arbete. Göran Holmqvist menar att styrningen är har blivit mycket tydligare och att arbetsformerna utvecklats.

– Vi är på god väg. Vi reser ihop, analyserar och planerar ihop. Ett exempel är hur, efter de uppmärksammade cyklonerna i Moçambique, det humanitära biståndet kom på plats snabbt och samtidigt sattes planeringen igång av stödet till det långsiktiga återuppbyggnadsarbetet. Men detta har inte primärt handlat om samfinansiering och utsuddade gränser, utan om tydliggjord komplementaritet.

Till sist menar Göran Holmqvist att Riksrevisionen fokuserar för mycket på den humanitära biståndsdelen i sin problematisering av samordningsbehoven.

– Granskningen går för långt i att skjuta in sig på det humanitära biståndet som ”problemet” i dessa samordningsutmaningar. Egentligen faller en mycket större börda på det långsiktiga biståndet att tänka i nya banor. Mycket av denna fråga handlar ju om att vår värld måste bli bättre på att förebygga katastrofer och konflikter och på att skapa långsiktigt hållbara lösningar för drabbade människor. Denna uppgift faller primärt på det långsiktiga utvecklingssamarbetet och inte på det humanitära biståndet. Vi tycker inte att rapporten tydliggör detta tillräckligt bra.