Singlar löper stor risk för fattigdom

a-kassan A-kassan har urholkats och kraven höjts de senaste decennierna. Det har ökat risken för fattigdom för ensamstående – med och utan barn: »Förvånande att singlar utan barn är så utsatta«.

Det är tre forskare vid Institutet för social forskning (SOFI) vid Stockholms universitet som har undersökt hur försämrade trygghetssystem har påverkat olika grupper i Sverige.

– Vi ville undersöka fattigdomsutvecklingen i relation till de nedskärningar som skett i socialförsäkringarna de senaste decennierna genom att titta på olika grupper. Då blev det väldigt tydligt att de som har två inkomster i hushållet har klarat nedskärningarna mycket bättre, säger Susanne Alm, docent i sociologi vid SOFI.

Undersökningen sträcker sig från 1987 till 2011, alltså perioden före 1990-talskrisen och de nedskärningar som följde. Forskarna hade gärna följt utvecklingen längre fram i tiden men den data från SCB som man har använt finns inte tillgänglig sedan dess. Genom att jämföra registerdata för 15 000 slumpmässigt utvalda personer och jämföra den med uppgifter om kvalifikationskrav och ersättningsnivåer i a-kassan, har forskarna kunnat slå fast en kraftigt ökad risk för fattigdom kopplad just till arbetslöshetsförsäkringen.

Studien visar att under perioden ökade risken för fattigdom från 7 till 28 procent bland ensamstående med barn, och från 10 till 24 procent för ensamstående utan barn.

– Även om den största ökningen har skett för ensamstående föräldrar så är det utvecklingen hos vuxna singlar som överraskat oss mest. Det här är en nyupptäckt riskgrupp för fattigdom, säger Susanne Alm.

Hälften av den ökade fattigdomsrisken i grupperna ensamstående med och utan barn kan förklaras med försämringar i arbetslöshetsförsäkringen.

– Det handlar dels om förändringarna 2007 när det blev dyrare att vara med i a-kassan och man skärpte kvalifikationskraven, men också om att man på 90-talet skar ned i ersättningsnivån, även om den sedan dess justerats lite uppåt. Ock taket i a-kassan äts upp väldigt snabbt eftersom det inte är justerat för reallöneökningar, säger Susanne Alm.

Sverige har gått mot att bli ett samhälle som är byggt efter att ett hushåll har två inkomster, säger Susanne Alm, vilket är bra genom att olika försäkringar är individualiserade. Nackdelen är att när socialförsäkringarna urholkas, blir singelhushåll alltmer ekonomiskt utsatta.

– Så länge man hade generösa socialförsäkringar så fungerade det, men med nedskärningar blir man som ensamstående väldigt utsatt i tvåförsörjarsamhället, säger Susanne Alm.

Att skillnaden vad gäller risk för fattigdom skiljer sig så lite åt mellan singlar med och utan barn, tror hon kan bero på att barnbidrag, underhållsstöd och bostadsbidrag mildrar effekten på marginalen för ensamstående föräldrar.

De undersökta personerna är mellan 25 och 65 år gamla, men i övrigt har forskarna inte så mycket information om vilka de ensamstående är som löper risk för fattigdom.

– Generellt sett har ensamstående föräldrar en något lägre utbildningsnivå, medan ensamstående utan barn är en väldigt blandad grupp, och utgör ett genomsnitt av befolkningen vad gäller utbildningsnivå, säger Susanne Alm.

Vad är det enklaste som politiker kan göra som vill minska risken för fattigdom för de här grupperna?

– Jag tror att det vore väldigt viktigt att se till att fler har tillgång till arbetslöshetsförsäkringen, och att man indexerar taket i a-kassan. Men framförallt att man skulle behöva få in fler i arbetslöshetsförsäkringen. Det kan till exempel ske genom sänkta avgifter och sänkta kvalifikationskrav.