vinst i välfärd Att gå till val på att stoppa vinst i välfärden lönade sig inte för Vänsterpartiet i riksdagsvalet 2014. Men partiledaren Jonas Sjöstedt (V) är ändå förhoppningsfull om att få till en stor opinion i frågan inför hösten.
Enligt Jonas Sjöstedt (V) har det bitvis varit tuffa förhandlingar med regeringen för att komma i mål med ett gemensamt förslag om ett vinsttak och tillståndskrav för välvärdsverksamheter inom skola och omsorg.
– Vi har haft högre ambitionsnivå och förslaget är en kompromiss. Men i huvudsak är det bra. Min bedömning gör att det här kapar bort det absolut mesta av vinstuttagen, och det gör att de som är där för vinstens skull kommer inte vara så intresserade av välfärden längre, sa Jonas Sjöstedt i samband med presskonferensen på riksdagen där de presenterade förslaget i dag.
Tror du att Academedia och andra stora skolkoncerner kommer att lägga ned om förslaget går igenom?
– Nej, det tror jag inte att de kommer att göra. Jag tror att de får fundera på att anställa fler lärare, jag tror att de inte kommer expandera på samma sätt. Jag tror att en del kommer att sälja av sin verksamhet till ägare som är mer långsiktiga. Jag tror vi kommer att se fler idéburna verksamheter, fler kooperativ och fler löntagarstyrda företag, och mindre klippare i välfärden.
Kommer ett vinsttak och tillståndskrav leda till mindre social segregation av elever?
– På sikt kan det bidra till det. Det framgår av Reepalu-utredningen att de privata vinstdrivande skolorna framförallt rekryterar elever som har väldigt lätt i skolan. Men jag tror att det krävs att man ser över skolvalet och att man har ett statligt ansvar för skola. Kopplar man det till att ta bort marknadstänkandet och vinstjakten, då kan vi skapa en likvärdig skola, men det krävs mer.
Hur skulle det här förslaget införas om det blir verklighet?
– Det börjar gälla 2019 och det går in stegvis. Sen är det också så att gällande kontrakt gäller, vi kan inte upphäva juridiska kontrakt som har ingåtts, säger Jonas Sjöstedt.
Det betyder att gällande upphandlingsavtal löper på, men enligt regeringen kommer i princip alla sådana ingångna avtal upphöra inom fyra år räknat från 2017. Enligt Jonas Sjöstedt gäller det till exempel verksamheter inom socialtjänst, som missbruksvård eller HVB-hem. Däremot kommer skolor, enligt Sjöstedt, att börja tillståndsprövas ganska omgående efter att lagändringen trätt i kraft, eftersom de finansieras med skolpeng.
Hur ser ni på möjligheten att få igenom det här förslaget i riksdagen?
– Nu blir det ju en jättedebatt. Vår stryka är att borgerliga partiernas väljare och SD:s väljare är vänsterpartister när det gäller vinster i välfärden – det är en uppförsbacke för högern. Skulle de vara så okloka att de ändå röstar ned det här ja, då har vi nästa beslutsdatum 9 september, då har de beställt en valfråga
Vänsterpartiet hade ingen stor framgång i förra valet även om det här var er största valfråga. Kommer det bli annorlunda nu?
– Jag tycker att vi vann debatten då och vi vann folkopinionen, men vi gjorde inte en stor valframgång för Vänsterpartiet. För oss är det viktiga att få till en förändring i välfärden En viktig skillnad är att nu finns det ett förslag – nu vet man när det kan göras och att det kan göras.
Konfliktlinjen kring ett vinsttak blir dock tydlig när man lyssnar på någon av alliansföreträderna. Martin Ådahl är chefsekonom på Centerpartiet och fanns också på plats i riksdagen i samband presskonferensen om vinsttaket. Han tycker att förslaget är »förvånansvärt« likt Reepalus förslag.
– Reepalus förslag har sågats av alla och envar för att det är otroligt ogenomtänkt, för att det i praktiken förbjuder överskott i all privat välfärdsverksamhet, säger Martin Ådahl.
Enligt honom är det avgörande att vinsttaket är satt i förhållande till det operativa kapitalet eftersom många företag inom skolsektorn har väldigt lite eget kapital, då de exempelvis hyr sina lokaler.
– Privata verksamheter som har byggt på att man satsar sin karriär, sin kunskap och på att rekrytera duktiga människor, men har ganska lite fast kapital kan inte ta ut någon vinst alls, för allt det här räknas mot det fasta kapitalet, säger han.
Så du menar att de stora vinstdrivande skolkoncernerna skulle lägga ned med en sådan här lagändring?
– Det värsta är att de stora bolagen är de enda som möjligen kan hantera det här genom att ta på sig stora mängder fast kapital och därmed slå ut vinstmarginalerna på det. Men även om de stora kommer att hantera det bättre än små företag innebär förslaget ändå att deras vilja att fortsätta förbättra den svenska skolan kommer att avta, säger Martin Ådahl.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
