sjukpenning När siffror över sjukskrivna jämförs med de som faktiskt arbetar istället för med hela befolkningen är lågutbildade och personer med utländsk bakgrund ännu mer överrepresenterade i statistiken. Det visar en ny analys från Försäkringskassan.
Som ett led i att göra statistiken över sjukskrivningstalen ännu mer träffsäker har Försäkringskassan i en ny analys brutit ned sjukskrivningstalen för olika grupper sett till ålder, kön, utländsk bakgrund och antal år i Sverige, samt utbildningslängd. Istället för att jämföra sjukfrånvaron i de här grupperna med hela befolkningen, har de jämförts med andra i samma grupp som i huvudsak arbetar.
I den vanliga sjukpenningsstatistiken jämförs antalet sjukskrivningsdagar med övriga befolkningen i åldern 16–69 år.
– Sjukpenningtalet relateras till hela befolkningen och det är en mycket större grupp än de som arbetar så då får man ett lägre tal på sjukfrånvaron än vad det egentligen är, säger Ulrik Lidwall, författare till analysen på Försäkringskassan.
Det är exempelvis många i gruppen unga 16–29 år som inte arbetar, så om man jämför sjukpenningtalet i den åldersgruppen med alla i den åldern blir sjukpenningtalet väldigt lågt. Jämför man istället antal sjukskrivningar i gruppen med alla i den åldern som arbetar blir siffran helt annorlunda. Sjukfrånvaron för alla i åldern 16–29 år är 3 dagar i snitt per år, medan den är 7,8 dagar om man jämför alla som arbetar och tjänat minst 182 000 kronor under ett år (jämförelsen motsvarar alla som tjänat över 4 inkomstprisbasbelopp år 2018).
Samma samband gäller i gruppen 60–69 år, där det också är relativt få som arbetar. Här stiger sjukfrånvaron med över 10 procentenheter om man jämför inom gruppen som faktiskt i huvudsak arbetar: från 7,6 till 17,8 procentenheter.
Ulrik Lidwall påpekar vikten av att den sjukfrånvarostatistik Försäkringskassan presenterar löpande är så träffsäker som möjligt. Här kan det nya sättet att jämföra sjukfrånvaro inom olika grupper ge en bättre bild av verkligheten än dagens statistikmått.
– De här måtten som vi presenterar löpande år för år, och även månadsvis, har ofta haft stor betydelse för styrningen av sjukförsäkringen. Så egentligen är det här ett inspel om att vi behöver se över jämförelsepopulationen som vi använder för de här måtten, säger Ulrik Lidwall.
De jämförelser som görs i den nya analysen utgår från tre variabler: befolkningen 16–69 år, förvärvsarbetande enligt SCB:s kategorisering och gruppen som tjänat mer än 4 inkomstprisbasbelopp. Att jämföra en grupps sjukfrånvaro med andra som huvudsakligen arbetar i samma grupp blir extra viktigt i grupper där en låg andel arbetar, säger Ulrik Lidwall.
– De socioekonomiska skillnaderna riskerar att bli otydliga i vanlig statistik, men när man tittar så här ser man hur mycket högre sjukfrånvaron är i socioekonomiskt svagare grupper. Det var en ögonöppnare hur mycket sättet att beräkna sjukfrånvaron hade för att de socioekonomiska skillnaderna skulle bli tydliga, säger Ulrik Lidwall.
I den nya analysen tredubblas sjukfrånvaron bland de invånare som saknar gymnasieutbildning, om man gör jämförelsen mellan de individer som i huvudsak försörjer sig på arbete. Sjukfrånvaron i gruppen är 7,2 dagar om året sett till befolkningen i arbetsför ålder, men hela 21,8 dagar om jämförelsen görs inom gruppen som tjänar minst 182 000 kronor om året.
Det var en ögonöppnare hur mycket sättet att beräkna sjukfrånvaron hade för att de socioekonomiska skillnaderna skulle bli tydliga.
Det här beror mycket på att i den grupp som saknar gymnasieutbildning – 1,1 miljoner svenskar – är det bara en tredjedel som arbetar i någon högre utsträckning.
Den höga överrepresentationen i sjukfrånvaro bland lågutbildade hör samman med att de ofta är hänvisade till arbeten med sämre arbetsförhållanden, vilket innebär högre risker för ohälsa. Detsamma gäller andra grupper med svag förankring på arbetsmarknaden, som nyanlända invandrare.
I en generell jämförelse mellan utrikes och inrikes födda, är sjukfrånvaron högre bland inrikes födda. Men det beror, enligt analysen, på att många utrikesfödda har varit i Sverige kort tid, och saknar arbetsinkomster och därmed rätt till sjukpenning. I den nya analysen har man velat gå på djupet med skillnaderna, och jämförelser har gjorts uppdelat på tid man varit i Sverige.
Om man jämför gruppen som varit i Sverige i högst 10 år och arbetar i stor utsträckning, istället för att jämföra relativt nyanlända med hela befolkningen, ökar sjukfrånvaron från 2,4 till 6,5 dagar. Bland de som varit här i över 10 år ökar sjuktalet från 10,7 till 17,2 dagar med samma sätta att jämföra.
Totalt sett har utrikes födda med mindre än 10 år i Sverige, även de som i huvudsak arbetar, lägre sjukfrånvaro än inrikes födda, medan utrikes födda som varit i Sverige i över 10 år har betydligt högre sjukfrånvaro än inrikes födda.
– Man jobbar oftare i yrken som är enklare, trots högre formell utbildning, och det är inom vård och omsorg som det är lättast att få jobb. När man har varit i Sverige ett tag så märks det, att det är slitiga jobb. Många vårdbiträden är utrikes födda, och vårdbiträden är sjukskrivna i högre grad än läkare. Ju högre upp i hierarkin man kommer, desto färre är utrikes födda, säger Ulrik Lidwall.
Även när det gäller kön visar den nya analysens metod att kvinnor är ännu mer överrepresenterade än män vad gäller sjukpenningdagar, men där blir skillnaden mindre än för ovan nämnda grupper: Kvinnor går från 1,9 gånger till 2 gånger högre sjukfrånvaro än män.
Ulrik Lidwall säger att det finns fördelar med att fortsätta följa sjuktalet enligt beprövade sätt att mäta, eftersom det gör statistiken användbar för jämförelser över tid. Ett mått på sjuktal (som skiljer sig från sjukpenningtal) har exempelvis använts som mått i Sverige sedan 1955. Huruvida Försäkringskassan i större utsträckning kommer att mäta sjukfrånvaro enligt det mått han använder återstår att se, det har ännu inte fattats några sådana beslut.
Finns det någon anledning till att ni gör den här jämförelsen just nu?
– Dels är det bra tajming att göra detta nu, eftersom Försäkringskassan inte längre styr så hårt på ett mål för sjukpenningtalet. Dessutom är det möjligt nu eftersom Skatteverket börjat samla in uppgifter om inkomster månadsvis istället för på årsbasis. Det gör att vi mycket mer detaljerat kan följa individers arbetsinkomster och då ökar möjligheten att se vilka som verkligen jobbar och därmed är sjukpenningförsäkrade.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
