Vård Sjuktalen inom landstingsvården ökar, framför allt bland undersköterskor och städpersonal. »De har oftare otrygga anställningar som vi vet bidrar till ökad ohälsa«, säger Yeshiwork Wondmeneh, Kommunal.
De senaste fem åren har sjuktalen ökat kraftigt bland personalen inom landstingsvården. Det visar siffror som de tre största landstingen tagit fram för Dagens Arenas räkning. De högsta sjuktalen finns bland undersköterskor och personal som arbetar inom städ och tvätt.
Förra året var undersköterskor och skötare som arbetar inom vården i Region Skåne i snitt sjukskrivna 30 dagar. Det kan jämföras med 2011 då snittet låg på 23 dagar.
Bland personalen som arbetar inom städ, tvätt och renhållningsarbete har sjukskrivningstalen ökat ännu snabbare, från 26,2 dagar 2011 till 37,1 dagar 2015. Det kan jämföras med sjuksköterskor och läkare som förra året i snitt var sjukskrivna 21 dagar respektive 11 dagar.
Även i Västra Götaland, som redovisar sjukfrånvaron i procent, ökar sjuktalen. Förra året var undersköterskor sjukskrivna 10,2 procent av arbetstiden, 2011 låg siffran på 7,6 procent.
Stockholms läns landsting har ännu inte publicerat siffrorna för 2016. Men mellan 2011-2015 ökade antalet sjukdagar bland undersköterskorna från 26 till 34.
Yeshiwork Wondmeneh, utredare på Kommunal, säger att den främsta anledningen bakom de ökande sjukskrivningstalen bland undersköterskor är obalansen mellan krav och kontroll som skapar en psykisk press.
– Vi ser att bemanningsresurserna minskar samtidigt som kraven ökar. Tidsbristen leder exempelvis till att anställda inte kan stanna och prata med patienter vilket leder till en samvetsstress. Dessutom är det alldeles för många som inte får den kompetensutveckling de borde få för att kunna utföra sitt arbete. Det gör att anställda inte orkar med och känner sig otillräckliga, säger hon.
Även de otrygga anställningarna bidrar till ökad ohälsa.
– Det är vanligare med visstidsanställningar bland anställda i välfärdstjänstesektorn. Och vi vet att otrygga anställningar bidrar till en ökad ohälsa.
Även utbildning och inkomst har betydelse för sjukfrånvaron.
– Sjukfrånvaron är generellt högre bland yrken med kortare utbildning än yrken med krav på eftergymnasial utbildning. Förklaringen är inte inkomsten eller utbildningen i sig, utan det handlar om vilken möjlighet till inflytande och påverkan man har i sitt arbete samt hur mycket uppskattning man får för sitt jobb. Det är en mängd olika faktorer som spelar in.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
