Regeringsförklaring Partiledarna utanför regeringen mötte pressen efter att den nya regeringen presenterats. Vissa var nöjda, andra mer kritiska.
Det blev både ris och ros till den nya regeringen, regeringsförklaringen och budgetsamarbetet.
– Vi verkar återigen få en Löfven 2- regering som inte har en tillräckligt rejäl plan för att vända krisen i välfärden. Vi har nästan en kvarts miljon människor som tar del av den svenska äldreomsorgen och den var mycket skralt täckt i den här regeringsförklaringen, säger Kristdemokraternas partiledare Ebba Busch Thor till TT.
Hennes allianskollega Ulf Kristersson (M) var något mindre kritisk, men sa sig samtidigt sakna strategier för att komma till bukt med de stora problem som han tycker att Sverige har.
– Vi ska ge den här regeringen en chans naturligtvis. Vi kommer att vara konstruktiva och konsekventa i vår oppositionspolitik och vi kommer att systematiskt lägga fram förslag som vi tror löser Sveriges stora problem. Med all respekt för många av de mindre reformer som finns med i budgetsamarbetet, de riktigt stora samhällsproblemen som vi har i dag i Sverige dem tycker inte jag att den här regeringsförklaringen fokuserar på, säger Ulf Kristersson till Sveriges Radio.
Jämlikhet nämndes sex gånger i regeringsförklaringen 2014. 2019 bara en gång. Jonas Sjöstedt (V) säger till Sverige Radio att han saknade jämlikhetsreformer i dagens regeringsförklaring.
– Det som är nytt är att det är Socialdemokrater som ska genomföra marknadshyror och angrepp på anställningstryggheten, alltså förslag som kommer från borgerliga partier.
Däremot var tongångarna inte lika skeptiska från Centerpartiet och Liberalerna.
Annie Lööf (C) säger att hon innan valet var tydlig med att hon inte ville sitta i en S-ledd regering och att hon heller inte ville ge Sverigedemokraterna ett historiskt och unikt inflytande.
– Jag ville få genomslag på liberal centerpartistisk politik för företagare, landsbygden och klimatet. Genom den här lösningen så får vi nu det – en regering som genomför liberal centerpartistisk politik. Regeringen ska nu genomföra det här 73-punktsprogrammet till punkt och pricka, säger Annie Lööf till Sveriges Radio.
Jan Björklund (L) är nöjd:
– Regeringsförklaringen lever upp till den 73-punkts överenskommelse vi har gjort. Det är stora skattesänkningar, det är en liberalisering av arbetsrätten och bostadsmarknaden och en mer tydlig och tuff integrationspolitik. Det var det viktigaste för oss i förhandlingarna och det fanns med i regeringsförklaringen, säger Jan Björklund till Dagens Nyheter.
Han är mindre nöjd med familjeveckan, även om den halverats från det ursprungliga vallöftet, och Liberalerna vill se en annan utrikespolitik. Ett område som inte ingår i överenskommelsen och som Björklund säger att L kommer att driva på för att Sverige ska närma sig Nato.
Jimmie Åkesson (SD) däremot var starkt kritisk. Han menar att det första stycket i regeringsförklaringen handlar om Sverigedemokraterna.
»Runtom i Europa breder högerextrema rörelser ut sig. I flera länder har krafter med en antidemokratisk agenda nått ända fram till regeringsmakten. Men i Sverige står vi upp för människors lika värde. Vi väljer en annan väg.«
Läs hela regeringsförklaringen här.
Till Dagens Nyheter säger han att hela regeringen bygger på att de inte tycker om SD.
– Det visar att vi är solen som alla andra partier kretsar kring i svensk politik.
Det han reagerar mest emot är den, vad han kallar, liberalisering av invandringspolitiken som S-MP-regeringen nu kommer jobba för.
– Nu gör man ju de här första förändringarna när det kommer till anhöriginvandringen. Anhöriginvandringen har historiskt varit större än asylinvandringen och jag menar att det är ett större problem på långsikt än asylinvandringen. De här liberaliseringarna man nu gör visar också på brist på förståelse menar jag för vad en stor invandring till Sverige har inneburit trots att det som hände 2015 borde vara ganska färskt i minnet på oss alla, säger SD-ledaren Jimmie Åkesson till Sveriges Radio.
Två av de mest omtalade nya statsråden är Anders Ygeman (S), som fick lämna regeringen 2017 efter skandalen på Transportstyrelsen, och Amanda Lind (MP) som tidigare varit Miljöpartiets partisekreterare.
Efter it-skandalen på Transportstyrelsen 2017 hotade Alliansen med att väcka misstroendevotum mot Anders Ygeman, som då valde att lämna sin post. Han blev istället gruppledare i riksdagen för Socialdemokraterna. Nu är han den nya regeringens energi- och digitaliseringsminister.
– Det är anmärkningsvärt att han får förnyat förtroende, säger Ebba Busch Thor (KD).
Benjamin Dousa, ordförande för Moderata ungdomsförbundet (MUF) skriver på Twitter att det är ett hån mot C och L.
Jan Björklund och Annie Lööf säger att det viktiga är att Anders Ygeman inte kommer tillbaka till samma jobb som det han fick lämna.
– Det viktiga är att han inte längre har ansvar över frågor som rör rikets säkerhet, säger Jan Björklund till Dagens Nyheter.
Men alla är inte skeptiska. Dagens Arbetes chefredaktör blev nöjd:
Amanda Lind blir ny minister med ansvar för kultur- demokrati- och idrottsfrågor. Inom kulturvärlden knorras det om beslutet.
»Det är ett misstag att återigen ge kulturministerposten till Miljöpartiet – och därtill till en politiker som inte profilerat sig inom kulturfrågor« skriver Svenska Dagbladets kulturchef Lisa Irenius.
Aftonbladets kulturchef Åsa Lindeborg är besviken.
»Amanda Lind har, liksom sin företrädare Alice Bah Kuhnke när hon tillträdde, aldrig uttalat sig i kulturpolitiska frågor. Mer betydelsefull än så anses kulturen inte vara. Eller mediefrågorna, för den delen«.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
