Skatterna 2018 års budgetvinnare är pensionärer, låginkomsttagare och barnfamiljer, och majoriteten av skattereformerna har röstats igenom av riksdagen. Några har dock stött på patrull, behövt förändras eller skrotats helt. Här är nio förslag det blåst om.
I söndags meddelande finansminister Magdalena Andersson (S) att den påtänkta så kallade exit-skatten skrotas.
– Ett fungerande skattesystem där var och en gör rätt för sig är en förutsättning för den svenska modellen. Det ska inte vara möjligt att flytta från Sverige och därigenom undgå beskattning av kapitalvinster som har upparbetats här, sa finansministern då, när promemorian remitterades.
Syftet med förslaget var att säkerställa att kapitalvinster som gjorts i Sverige också ska beskattas här. Regeringen ansåg att dagens reglering, den så kallade tioårsregeln, inte var tillräckligt effektiv och att den möjliggör att helt eller delvis undgå beskattning av kapitalvinster i samband med utflyttning.
I Dagens Industri skriver Magdalena Andersson nu att regeringen inte kommer att gå vidare med Skatteverkets förslag om utflyttningsbeskattning. Problemen med tioårsregeln kvarstår men synpunkter har framkommit som visar på reella problem med förslagets utformning.
Andersson skriver:
»Möjligheten att genomföra generationsskiften utan att sälja delar av företaget är viktigt för familjeföretagens fortlevnad. Problematiken kring generationsskiften var den viktigaste anledningen till att arvsskatten i dess dåvarande form avskaffades av Socialdemokraterna. Vår ekonomi bygger också på att företag ska kunna expandera utomlands. Det är då angeläget att inte försvåra för personal att följa med under perioder.«
Svenskt Näringslivs Carola Lemne är väldigt nöjd.
– Det är utmärkt att regeringen lyssnat till kritiken och nu drar tillbaka förslaget. Planerna på en exitskatt har skapat stor oro bland landets företagare, säger hon till svensktnäringsliv.se och lyfter samtidigt en annan föreslagen skatt som heller aldrig den blev av – entreprenörsskatten.
Entreprenörsskatten, eller 3:12-reglerna som de heter, stod inför påtänkta förändringar. Regeringen ville höja skatten på den utdelning som en småföretagare kan ta ut inom ramen för det så kallade gränsbeloppet. Regeringens förslag var att höja skatten från 20 procent till 25.
Regeringen drog tillbaka den föreslagna skattehöjningen efter att allianspartierna tillsammans med Sverigedemokraterna hotat med misstroendevotum. Nu förblir reglerna som innan.
Läs mer: Regeringens subventioner skadar miljön
Tidigare fanns det även planer på att höja skiktgränsen för statlig marginalskatt. Vanligtvis höjs gränsen för när man ska betala statlig skatt i takt med inflationen plus 2 procentenheter. Det kallas uppräkning. De senaste två åren har regeringen dock frångått reglerna och höjt brytpunkten med mer än den så kallade nedre skiktgränsen. Målet har varit att öka progressiviteten i skattesystemet och att fler personer i de högre inkomstgrupperna ska betala statlig inkomstskatt.
Oppositionen har kallat det skattehöjning, medan regeringen hävdat att man genom att frångå reglerna bromsar en »inbyggd skatteminskning«. I år backar dock regeringen från att införa den höjningen av marginalskatt, efter att det borgerliga blocket tillsammans med SD hotat om misstroendevotum.
Avdragsrätten för räntor i bolagssektorn begränsas dock. Tidigare kunde vinster föras ut från Sverige via ränteavdrag.
»Förslagen innebär att aggressiv skatteplanering med ränteavdrag blir svårare, vilket ökar skattesystemets legitimitet«, sa finansminister Magdalena Andersson i samband med att nyheten presenterades.
Förslaget fick dock stark kritik från företagsvärlden och omarbetades. Nu ska företagens ränteavdrag begränsas till 30 procent av vinsten före räntor, skatter och nedskrivningar (ebitda). Tidigare var förslaget att begränsningen skulle beräknas på vinsten före endast räntor och skatt (ebit).
De nya tuffare ränteavdragsreglerna kompenseras dock med en sänkning av bolagsskatten. Från 22 procent till 21,4 under 2019 och ner till 20,6 till år 2020.
Samtidigt kan skattetilläggen för låginkomsttagare och aktiebolag komma att höjas – samtidigt som de sänks för de rikaste. Nya principer för beräkningen av straffavgiften föreslås börja gälla i vår. Skattetillägget ska framöver beräknas på det belopp som borde ha tagits upp till beskattning och inte på den undanhållna skatten, som det är i dag.
Flera remissinstanser har regerat och invänder mot att det nya systemet gynnar höginkomsttagare jämfört med låginkomsttagare. Något Dagens industri var först med att rapportera. Tidningen skriver:
»›Låginkomsttagaren kommer att uppfatta detta som orättvist‹, skriver professor Mattias Dahlberg vid juridiska fakulteten på Uppsala universitet och får medhåll i remissvaren från bland andra Kammarrätten i Sundsvall och Föreningen auktoriserade revisorer.«
Andra skatter som också kritiserats men redan har gått igenom i riksdagen är avdragsrätten för fackföreningsavgiften, flygskatten och höjd schablonskatt på ISK och kapitalförsäkring.
Flygskatten träder i kraft första april. Avdragsrätten för fackföreningsavgiften gäller först från första juli i år. Den höjda schablonskatten på ISK och kapitalförsäkring började gälla redan den första januari 2018.
Läs mer: Sant och falsk om flygets utsläpp
Läs mer: Alliansen splittrad om avdragsrätt för fackavgift
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
