höstbudget 2020 Höstbudgeten innebär stora skattesänkningar, och betydligt mindre på intäktssidan. Och trots flera miljarder till kommuner och regioner menar bland annat SKL att resurserna inte kommer att räcka till.
– En sådan här extrem fördelningsprofil i en budget har jag svårt att tänka mig att jag lägger fram igen, sa finansminister Magdalena Andersson (S) själv när hon svarade på frågor om höstbudgeten under en presskonferens.
Hon syftar framförallt på avskaffandet av värnskatten, som innebär drygt 6 miljarder i förlorade intäkter 2020, och lika mycket vardera två kommande år. Enligt finansministern är det »svårt eller omöjligt« att genomföra en fördelningspolitik som kompenserar för den borttagna värnskatten under ett och samma år.
16 miljarder kronor i skattesänkningar och drygt 2 miljarder kronor i skattehöjningar, gör att Centerpartiet belåtet kallar budgeten för en »skattesänkarbudget«. Den enskilt mest kostsamma skattesänkningen står dock Liberalerna för: slopandet av värnskatten.
Regeringens egna beräkningar innebär 14 miljarder kronor i förlorade skatteintäkter 2020, 20 miljarder mindre 2021 och 16 miljarder mindre 2022.
Budgeten gynnar i synnerhet män i de högre inkomstgrupperna, bland annat eftersom fler män än kvinnor betalar värnskatt. Den absolut kraftigaste inkomstförstärkningen sker bland de 10 procent i befolkningen som tjänar mest pengar.
Förutom den borttagna värnskatten är sänkt pensionärsskatt för 4,3 miljarder kronor den största reformen, och som väntas ge den största effekten på enskilda hushålls ekonomi, jämte slopad värnskatt. I övrigt har ökat grundskydd för pensionärer, skattesänkningar i glesbygdskommuner och höjt upphovstak vid bostadsförsäljning påverka enskilda hushålls inkomster mest.
Kristdemokraterna, liksom Vänsterpartiet, kritiserar profilen på skattesänkningarna.
– Det handlar om de som tjänar allra mest, 300 000, framför allt män i storstäder, samtidigt som en undersköterska i Emmaboda inte får en enda krona, säger Jakob Forssmed, ekonomisk-politisk talesperson för KD till TT.
– Regeringen ger noll kronor i riktat statsbidrag till äldreomsorgen, men 2 ½ miljoner i sänkt skatt till Volvos vd, sa Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson Ulla Andersson under budgetdebatten i riksdagen.
De få skattehöjningar som görs i budgeten – nämligen 2 miljarder på plastkassar och 240 miljoner på avfallsförbränning – räknas in i den gröna skatteväxling, som enligt Januariavtalet ska omfatta minst 15 miljarder kronor under mandatperioden. Tillsammans med reformer i vårändringsbudgeten tidigare i år bedöms runt 5 miljarder av de gröna skatterna ha budgeterats.
Regeringen har redan tecknat in nästan 3,5 miljarder kronor i skattesänkningar på jobb och företagande både år 2021 och 2022, inom ramen för den gröna skatteväxlingen, men hur de ska ske är ännu inte klart.
Dessutom planeras en ny bankskatt på 5 miljarder kronor, men den införs först 2022.
När det gäller välfärden får kommuner och landsting 5 miljarder kronor extra för år 2020. Men enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på SKL, skulle den summan minst behöva dubblas.
– Med 10 miljarder täcker man nästan pris- och löneökningar och befolkningsförändringar, som innebär allt fler äldre och fler yngre, säger Annika Wallenskog.
Det egentliga tillskottet blir snarare 4 än 5 miljarder kronor enligt SKL, då landstingen blir av med en så kallade patientmiljard, samtidigt som de får 1 1/2 miljard till primärvården. 3 ½ miljarder går till kommunerna.
Åsa Plesner på Tankesmedjan Balans menar att tillskottet till välfärden går på tvärs med vad finansministern tidigare har sagt.
– Det är för lite och det presenteras som ett stort tillskott till kommuner och regioner. Magdalena Andersson talade själv i juni på en presskonferens om ett finansieringsbehov inom välfärden på 90 miljarder till 2026. Det skulle kräva 13 miljarder årligen, säger Åsa Plesner.
Även Konjunkturinstitutet har räknat ut att kommuner och landsting skulle behöva tillskott på runt 10 miljarder kronor om året från 2021, medan deras siffra för behovet 2020 ligger något lägre.
– Vi ser att kommuner och regioner behöver få in ungefär 15 miljarder kronor mer 2020 än vad de får 2019. Det kan antingen finansieras via statsbidrag eller genom höjda skatter eller besparingar, säger Markus Sigonius, expert på offentliga finanser på Konjunkturinstitutet.
I regel har statsbidragen finansierat ungefär 30 procent av utgifterna, och det innebär att regeringens tillskott är i linje med tidigare år, vilket kräver andra intäkter från kommunerna.
– Det kommer säkert ske både besparingar och att man höjer kommunalskatten med 3-4 miljarder kronor som det har sett ut historiskt, säger Markus Sigonius.
Regeringen aviserade också 410 miljoner kronor som ska motverka segregation och gå till 32 kommuner med socioekonomiska utmaningar. Dessutom ska ytterligare 85 miljoner kronor gå till att minska segregation på lokal och regional nivå, och 80 miljoner kronor ska fördelas på kommuner som tagit emot förhållandevis många nyanlända. Vinnare på de här bidragen är bland annat Filipstad och Perstorp, enligt regeringen.
Annika Wallenskog tycker att det är svårt att bedöma hur stor nytta de här miljonerna kommer att göra i kommunerna, då de sker samtidigt som det kommunala omfördelningssystemet förändras och 80 glesbygdskommuner ska få sänkt skatt.
– Men det är klart att man kan säga att det är ett gäng kommuner som har haft det tufft, och det är bra att de får tillskott. Blir det för en skev fördelning eller kanske till och med för mycket i tillskott får vi se, säger Annika Wallenskog.
Skattereduktionen som görs i 80 gles- och landsbygdskommuner i norra och västra Sverige ligger på 1,35 miljarder kronor 2020, vilket motsvarar 137 kronor i månaden för alla kommuninvånare. Omfördelningssystemet mellan kommunerna ska förstärka dem omfördelning som redan sker från rikare till fattigare kommuner med 1,8 miljarder kronor.
Statens finanser väntas samtidigt gå med överskott både nästa år och kommande två år, enligt regeringens prognos.
– Vi har ju ingen avbetalningsplan på statsskulden som det ibland har tolkats som, utan det här visar snarare att vi fortsatt har ett reformutrymme de kommande åren, sa Magdalena Andersson.
Men just reformutrymmet är ett omtvistat begrepp. Utrymmet för satsningar, som i höstbudgeten var 25 miljarder kronor, skapas nämligen genom att nivåer i bidrag och socialförsäkringar, liksom utgifter till statens myndigheter, inte räknas upp i samma takt som ekonomin växer och lönerna ökar.
– Ta till exempel barnbidraget, som är nominellt låst på 1 250 kronor i månaden just nu. Om man har inflation kommer skatteintäkterna att bli högre men barnbidraget blir kvar på samma nivå, det skapar reformutrymme, säger Markus Sigonius på Konjunkturinstitutet.
Till skillnad från barnbidraget, där det krävs aktiva politiska beslut för att höja nivån, räknas till exempel sjukpenningen upp i takt med inflationen, säger han. Däremot är det ändå inte tillräckligt för att hänga med i samma nivå som löneökningarna. Inte heller polismyndigheten eller skolan har en anslagsuppräkning som hänger med prisutvecklingen i samhället, och istället förväntas de effektivisera sig.
– Lönerna ökar i takt med inflationen och ökad produktivitet. På senare år har lönerna ökat med 3 procent om året medan inflationen varit ungefär 1,5 procent. Då får man det här reformutrymmet som man antingen kan ge tillbaka genom att höja taken i socialförsäkringarna eller fördela till exempelvis polis eller skola, säger Markus Sigonius.
Före 1990-talskrisen skedde kostnadsuppräkningar som låg mer i takt med lönerna.
– På senar tid har det blivit så att man inte lägger tillbaka pengarna utan lägger de på andra utgifter. Det var nog inte riktigt tanken från början, säger han.
För att kunna räkna upp nivåer i a-kassa, socialförsäkringar och garantipension i samma takt som löner skulle staten behöva spendera 5 miljarder kronor mer varje år, enligt Konjunkturinstitutet.
Tankesmedjan Balans pekar på att löneökningarna inom statens myndigheter beräknas till knappt 2,9 procent enligt budgeten, samtidigt som de bara får ett tillskott på 1,6 procent.
– Resten ska man arbeta ihop genom att utreda brott och bedöma sjukpenningansökningar snabbare. Så jag ser bara en fortsatt åtstramningspolitik med alla de tekniker som vi på tankesmedjan Balans har visat på, säger Åsa Plesner.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
