En höjd fastighetsskatt och högre skatt på invånare i rika kommuner. Det är huvuddelarna i ett nytt förslag från Kommunal som syftar till att utjämna regionala skillnader och satsa 30 miljarder kronor på välfärden.
Kommunal presenterar idag ett förslag för hur skatter kan tas in och fördelas för att stärka intäkterna, och i andra hand välfärden, med 30 miljarder kronor.
Fackförbundet beräknar att det saknas minst 50 000 heltidsanställda inom välfärden, och det är inte minst det personalbehovet som ska täckas upp med det nya skatteförslaget. Kommunal pekar på att det 1990 fanns 50 000 fler anställda än i dag i välfärden, trots att befolkningstrycket och behoven har ökat sedan dess.
Idén är att den statliga inkomstskatten för alla löntagare i Sverige höjs med efter procent, och att de pengarna sedan fördelas tillbaka till kommuner och regioner efter antal invånare. Det här ger, enligt Kommunal, möjlighet för kommunerna att skatteväxla genom att sänka kommunalskatten.
–Med vårt förslag kommer bara ett fåtal kommuner behöva höja sin skattesats, och då handlar det troligen om de kommuner som har lägst skatt idag och om en höjning med som mest en procentenhet, sa Kommunals chefsekonom Torbjörn Dahlin under ett seminarium på onsdagen.
Däremot kommer de rikare kommunerna att bidra betydligt mer till de skatteintäkter som tas in. I rapporten tar Kommunals utredare Årjäng i Värmland, där inkomsten är 153 000 kronor i snitt per invånare, medan motsvarande inkomst i Danderyd utanför Stockholm är nästan 370 000 kronor.
Med Kommunals skatteförslag skulle leda till att Årjängsborna betalar 7 500 kronor mer i skatt per år, medan Danderyds-borna bidrar med 18 000 kronor per person. Förslaget skulle leda till att kommunerna fick tillbaka 10 500 kronor per invånare, enligt Kommunal.
Emil Källström, ekonomisk-politisk talesperson för Centerpartiet var en av inbjudna för att kommentera Kommunals förslag. Till skillnad från Kommunal vill Centerpartiet inte öka skatterna, utan istället sänka den totala skattekvoten.
Partiet instämmer dock i ambitionen att utjämna regionala skillnader, och menar att det nya kostnadsutjämningsförslaget från regeringen går i rätt riktning.
– Vi behöver fundera på kommunalskattebasen och skillnader mellan kommuner med många höginkomsttagare, och de som nästan saknar höginkomsttagare. Det är i regel små kommuner i storstäders närhet som har lägst skatt. Är det några kommuner som ska ha sänkt skatt är det Dorotea och andra glesbygdskommuner, för de kan inte ta del av till exempel skattefinansierad kultur, och har bristande infrastruktur, sa Emil Källström.
Ulla Andersson, ekonomisk-politisk talesperson för Vänsterpartiet, sa att hon välkomnar Kommunals rapport.
– Kommunal adresserar underfinansieringen av välfärden, och att vi behöver beskatta fastigheter och förmögenheter mer, sa Ulla Andersson.
När det gäller utformningen av förslaget ansåg Ulla Andersson att det är något »man kan diskutera«.
Kommunal föreslår även en ny fastighetsskatt, för att ersätta dagens fastighetsavgift. Med den skulle fastigheter med ett taxeringsvärde från 5 miljoner kronor betala 1,5 procent av värdet i skatt. Hus med lägre värde skulle liksom i dag betala en fastighetsavgift motsvarande 0,75 procent av taxeringsvärdet, men utan det tak på knappt 8 000 kronor per år som gäller i dag.
Kommunal föreslår också återinförd arvs- och gåvoskatt, och menar att de här reformerna totalt sett ökat skatteintäkterna som kan gå till välfärden med 30 miljarder kronor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
