skattefusk Digital ekonomi, internationellt skattefusk och brott mot välfärdssystemen. Det är några av de områden där Skatteverket kommer att förstärka sitt arbete under året.
Fokus under 2018 kommer för Skatteverket bland annat ligga på att utöka kontrollerna av så kallad välfärdsbrottslighet, det vill säga bland annat bedrägerier med bidrag från olika myndigheter. Det var ett av beskeden under ett seminarium som myndigheten idag höll för journalister.
Välfärdsbrott
En del i det arbetet går ut på att stärka kontrollerna av att personer verkligen bor där de har uppgett att de bor i folkbokföringen, men också att skärpa kontrollen av den dokumentation som krävs för att registrera sin identitet i syfte att hindra id-kapningar.
– Direkt falska identiteter har minskat både i Sverige och utomlands. Däremot är det mer vanligt att kapa andras identitet och handla med andras id. Den klassiska målvakten i form av en socialt utsattperson i Sverige har ofta ersatts av en socialt utsatt person i ett annat EU-land vilket gör att man sopar bort spåren lättare, säger Tobias Wijk, verksamhetsutvecklare för folkbokföring på Skatteverket.
Folkbokföringsbrott kan ligga till grund för grov organiserad brottslighet mot välfärdssystemen, där det till exempel kan handla om att systematiskt missbruka anställningsstöd från Arbetsförmedlingen, förklarade Pia Bergman, rikssamordnare för grovt och organiserat fusk. Anställningsstödet, går skenbart till de som har anställningskontrakt – men egentligen sker arbetet med hjälp av svartarbete.
De som är anställda på pappret skickar i själva verket tillbaka sina inkomster till sin arbetsgivare. Det de får ut av »dealen« är istället ett arbetsgivarintyg som möjliggör exempelvis ett uppehållstillstånd, för den som inte beviljats asyl, eller rätten att ta lån för den som är tidigare kriminell.
Digital ekonomi
När det gäller digital ekonomi kommer Skatteverket under 2018 att granska handeln med kryptovalutor, men också att titta närmare på bloggare och influencers som bedriver näringsverksamhet utan att skatta för sina inkomster.
Ett annat område som granskats inom digital ekonomi är uthyrning av bostäder. Det har lett till 235 beslut om att kräva in totalt 10 miljoner kronor i skatt.
Mycket handlar om utbyrningar via Airbnb men det finns också andra förmedlare som granskats. Men Henrik Kisterud, rikssamordnare för oredovisade inkomster på Skatteverket, vill inte nämna några namn på andra förmedlare.
Även någon ny del inom det som brukar kallas delningsekonomi kommer att bli föremål för en utökad granskning under 2018. Vilken del det blir är dock inte bestäm än.
– Taxi skulle ju kunna vara en sådan verksamhet; nu har Uber försvunnit men det har poppat upp många andra aktörer. Du har ju massa sådana småtjäsnter som också görs via vissa plattformar. Matbudsföretagen är ju också på tapeten om man säger så, säger Henrik Kisterud.
Internationellt skattefusk
När det gäller den internationella skattekontrollen har läckor som Panama papers och Paradisläckan gett Skatteverket bra underlag att granska, och läckorna har också lett till konkreta resultat i form av identifierade bolag och personer.
Sedan Panamaläckan 2016 har 30 personer hittills fått höjd skatt och skattetillägg i Sverige motsvarande 340 miljoner kronor. Totalt har nästan 300 personer eller bolag med kopplingar till Sverige identifierats.
Från Paradisläckan, som skedde 2017, har Skatteverket hittills identifierat 216 svenska bolag eller koncerner.
När det gäller arbetet mot internationellt skattefusk kommer Skatteverket framöver att fokusera bland annat på de som möjliggör olika skatteupplägg som kan vara brottsliga. Då handlar det inte i första hand om de rådgivnings- och juristbyråer som har som affärsidé att medverka till skattefusk och bistå vid sådana transaktioner, utan om framförallt om finansiella institut, banker eller juristföretag som kanske är inblandade i brottslighet utan att de vet om det.
– Det kan vara så att de här företagen inte ens vet om att de är möjliggörare, utan de utnyttjas för upplägg som kan användas för brottsliga ändamål. Då kan vi hjälpa dem genom att informera om hur vi ser på rättsläget och vad vi anser vara olagligt, säger Charlotta Wesslau, sektionschef på storföretagsavdelningen på Skatteverket.
De riktiga storskurkarna som lever på att göra olagliga skatteupplägg har Skatteverket svårt att komma åt med sina verktyg, och Charlotta Wesslau tror att det hör till sakens natur att de sällan är baserade i Sverige.
Skatteverket har på senare år fått en del nya verktyg som hjälper till i kampen mot skattefusk. Till de hör den så kallade land för land-rapporteringen där Skatteverket får information om vilka upplägg och affärer svenska företag med över 7 miljarder i global omsättning gör i andra länder.
– Vissa länder väljer att konkurrera genom att ha extra förmånliga beskattning på vissa typer av inkomster, och det är klart att vi kommer titta på var koncernen är någonstans och hur de här finansiella data fördelar sig. Så det kommer att hjälpa oss mycket i att identifiera de som har olika typer av upplägg, säger Charlotta Wesslau.
Dessutom finns nu ett avtal om automatisk överföring till Skatteverket om svenska privatpersoners konton i fler än 40 andra länder.
– Om några år tror jag att siffran på länder kommer att ha fördubblats, men det tar tid att få det här på plats, säger Charlotta Wesslau.
Kontroll av fler branscher
Skatteverket kommer i år också att skärpa sina kontroller av personalliggare i olika brasncher. Den 1 juli väntas krav på personalliggare utökas även till skönhetsvårdsbranschen, fordonsservice och livsmedels- och tobaksgrossister; branscher där Skatteverket har märkt att mycket utnyttjande av arbetskraft och social dumping pågår.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
