digital vård I ett arbetsdokument från SKL föreslås att patientavgiften för digitala läkarbesök ska vara 200 kronor i alla landsting. Det kan undanröja affärsidén för det nytillkomna nätläkarföretag som nu erbjuder gratis läkarbesök.
De skenande kostnaderna för landstingen för nätläkarbesök hos privata aktörer har lett till en debatt om huruvida vårdresurserna används på rätt sätt, och om det är för lätt och billigt att besöka en nätläkare.
Vid årsskiftet öppnade en ny digital vårdcentral som erbjuder gratis läkarbesök för alla Sveriges invånare – tack vare att den ligger i Sörmland där patientavgiften inom primärvården är 0 kronor.
Många personalgrupper inom vården har klagat på att digital vård är för billig, och även socialförsäkringsminister Annika Strandhäll (S) har sagt att hon är öppen för en lagändring om det skulle behövas för att förhindra att gratis digital vård belastar landstingen för mycket ekonomiskt.
I ett arbetsdokument från SKL som Dagens Medicin rapporterar om har nu två SKL-experter och representanter från fem landsting tagit fram en rad punkter där de tycker man bör ändra reglerna när det gäller digital och utomläns vård. Det framgår i rapporten att nästan hälften av landstingen överväger förändringar i patientavgifter för att möta utvecklingen av digitala tjänster.
SKL:s arbetsgrupp föreslår själva att patientavgiften för digital vård ska vara 200 kronor i alla landsting. Det skulle göra det billigare att besöka Kry och Min Doktor som idag tar en avgift på 250 kronor på besök via Region Jönköping. Men det skulle höja avgiften för ett besök hos Doktor.se som erbjuder gratis läkarbesök i dag.
– Vi har inte haft mandat att lägga förslag om patientavgifter, men tänker att man behöver överväga dem och om man gör det kan det här vara en lämplig nivå, säger Agneta Rönn, expert på SKL som varit med om att ta fram underlaget.
Tanken med 200 kronor är att summan inte ska vara » för hög för att minska landstingens egen drivkraft att satsa på digitala tjänster och inte för låg för att riskera en för hög efterfrågan« skriver SKL i underlagsrapporten.
Rapporten bygger också på en enkätundersökning bland landstingen om hur de hanterar digitala och andra utomläns vårdbesök i dag. Bland annat framkommer att
Det framkommer också att landstingens rutiner för att hantera provtagning om nätläkare remitterar till en sådan skiljer sig väldigt mycket åt. 10-20 procent av besöken hos nätläkare bedöms leda till en remiss om provtagning. Tanken är att den avgift på 650 kronor som nätläkaraktörerna får för varje besök ska täcka eventuell provtagning som de rekommenderar, men det är oklart hur ofta de betalar eller om det ibland är landstingen som tar kostnaden.
Nästan alla vårdcentraler tar emot remisser om provtagning, men 8 av 18 landsting som svarat har inge rutin för fakturering för provtagning.
– De stora rutinerade provtagarna har rutiner för det här, men om du går in på en vanlig vårdcentral och ska ta ett blodprov kanske man inte har rutiner för att hantera fakturering. Jag har fått flera samtal från Kry och Min Doktor om att deras patienter blir nekade provtagning hos andra vårdgivare, säger Agneta Rönn.
Arbetsgruppen inom SKL vill också förtydliga innebörden i begreppet »sortering« av patienter inför ett vårdbesök, för att avgöra om de ska få träffa en läkare digitalt eller om deras problem kan lösas på annat sätt.
Agneta Rönn vill inte säga något om huruvida nätläkarna gör för dålig sortering i dag, genom att ta emot patienter som exempelvis inte behöver en läkarkontakt. Det finns för lite kunskap, menar hon.
– Alla som jobbar med digitala vårdtjänster har någon form av sortering, både utifrån medicinska och andra kriterier. Men frågan är om det finns anledning att gå vidare och utveckla gemensamt hur man kan göra det här, säger Agneta Rönn.
Om det blir fråga om ett gemensamt system eller om det här blir en fråga för nätläkarföretagen själva har arbetsgruppen inga tankar om.
Arbetsgruppen tycker också att man ska överväga om vårdgivarnas ersättning ska vara lika stor för all utomläns vård och vård i hemlandstinget, vilket gäller både digitala och fysiska besök. Det skulle innebära en stor skillnad gentemot i dag när ersättningen för utomläns fysisk vård inom primärvården ersätts med mellan 1 400 och över 2 000 kronor av hemlandstinget, medan digitala besök kostar 650 kronor.
Varför ska man harmonisera kostnaderna?
– För att det aldrig får uppstå en tveksamhet om vilken drivkraft en vårdgivare har att ta emot patienter. Det handlar också om att kostnaden för ett extra besök på en vårdcentral normalt inte är så hög som ersättningen för utomläns vård är idag. Sedan har vi län som har en vårdcentral nära gränsen till ett annat län, och då kan vårdcentralen få ett incitament att behålla en patient från grannlänet utan att lista den patienten, säger Agneta Rönn.
Arbetsgruppen inom SKL har nu fått i uppdrag från samtliga landsting i Sverige att arbeta fram ett mer konkret förslag om de här frågorna. I slutet av mars ska samtliga regioner och landsting samt SKL:s styrelse prata vidare om de här frågorna.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
