Björklund vill stoppa religiösa friskolor för att bryta skolsegregationen. Men för att skolan ska bli jämlik behöver man se över helt andra saker – det fria skolvalet till exempel.
Förbjud nyetablering av religiösa friskolor. Det föreslår Liberalernas partiledare Jan Björklund i en debattartikel i dag, måndag.
»Det är i skolan som barn, oavsett sin bakgrund, ska ges möjligheter och livschanser. Skolans kompensatoriska uppdrag innebär att ge alla barn en likvärdig utbildning och jämna ut förutsättningar«, argumenterar Björklund.
Jonas Vlachos, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet, menar dock att ett stopp för religiösa friskolor inte är ett särskilt effektivt verktyg för att bryta segregationen.
– Vi pratar om ganska få skolor, ungefär ett 50-tal, vilket är ett för litet underlag för att bryta segregationen. Räknar man bara muslimska friskolor handlar det om 10-15 stycken och dessa skolor tar framför allt elever från utanförskapsområden där alternativet för eleverna ändå är segregerade skolor, säger han.
Vill man bryta skolsegregationen bör man i stället fokusera på helt andra faktorer. Det fria skolvalet till exempel.
Förra året släppte IFAU en forskningsrapport som visade att i de kommuner där val till fristående skolor blivit mer utbrett har också skolsegregationen mellan utrikes födda elever och elever födda i Sverige ökat jämfört med kommuner där skolval är ovanligt. Och sambandet kvarstår även om man tar hänsyn till boendesegregation – den faktor som har störst betydelse för skolsegregationen.
Även friskolornas kösystem leder till segregation. Enligt en studie som LO tillsammans med lärarfacken presenterade i våras, är elever med högutbildade föräldrar är överrepresenterade på friskolor. På var tredje fristående skola har varje elev i genomsnitt minst en högskoleutbildad förälder. Vilket kan jämföras med vart tionde kommunal skola.
Inte nog med det.
Enligt studien finns också ett tydligt samband mellan kötiden till en skola – något som talar för att skolan är populär – och föräldrarnas utbildningslängd. Ju längre utbildning föräldrarna till eleverna på skolan har, desto vanligare är det att skolan har kö och att kötiden är lång.
Enligt Jonas Vlachos finns dock inte en enkel lösning för att bryta skolsegregationen.
– Man kan inte förlita sig på föräldrarnas val i alla fall. All tillgängligt forskning tyder på att val ökar skolsegregationen. För att bryta trenden krävs att man från politiskt håll arbetar aktivt med exempelvis upptagningsgränser, kösystem och kvoter för nyanlända för att få till blandade skolor.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
