Skolforskare: Friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg

Flera fristående gymnasieskolor ger systematiskt eleverna högre betyg i matematik jämfört med resultatet på nationella proven. »Den enklaste förklaringen är att friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg«, säger skolforskaren Jonas Vlachos. 

Som Dagens Arena tidigare rapporterat är fristående gymnasieskolor mer generösa med betygen. Eleverna på friskolor får i regel ett högre betyg än vad de presterat på nationella proven jämfört med kommunala skolor. Särskilt stora är skillnaderna i matematik.

Enligt Jonas Vlachos, nationalekonom vid Stockholms universitet, kan skillnaden bero på att fristående gymnasium har starkare skäl att sätta högre betyg.

– Den enklaste förklaringen är att friskolor har starkare incitament att sätta högre betyg. De är mer beroende av elevunderlaget än vad kommunala skolor är.

Friskolorna är inte bara mer generösa med betygen.

I våras publicerade Jonas Vlachos tillsammans med nationalekonomen Björn Tyrefors Hinnerich en forskningsrapport som visade att fristående gymnasieskolor rättar de nationella proven mer generöst än kommunala skolor. Skillnaden motsvarar i genomsnitt 0,4 meritpoäng.

– Vi vet visserligen inte om samma friskolor som rättar proven mer generöst är samma skolor som ger eleverna högre betyg. Men effekterna förstärker varandra.

För att göra betygen mer rättssäkra borde man införa någon sorts normering av betygsättningen mot resultatet på nationella proven, anser Vlachos.

– Om en skola eller klass exempelvis har snittresultatet C på nationella proven i matematik så ska skolan eller klassen också ha betygsnittet C. Vilka elever som sedan får A, B eller D i betyg får läraren bedöma.

Men även ett sådant system har sina nackdelar.

– Vi har inte nationella prov i alla ämnen och frågan är hur man ska sätta betyg i dessa ämnen. Dessutom, ju mer tyngd proven får, ju mer riskerar eleverna att drillas i provtagning vilket ställer väldigt höga krav på provens konstruktion.