Skolinspektioen ger en allvarlig bild av svensk skola. Nio av tio huvudmän har inte tillräckligt med kunskap för att kunna rektorerna rätt stöd.
I dag släpper Skolinspektionen en rapport som bygger på fem års inspektioner på i stort sett alla landets skolor. Rapporten innehåller analyser utifrån 20 000 observationer, enkätsvar från 400 000 elever, föräldrar och skolpersonal samt 3 000 intervjusvar. Analysen är uppdelad på nivåerna huvudmannaskap, rektorernas arbete och lärarna och undervisningen. Syftet är att ge ett gediget underlag för att förbättra skolan.
Rapportens slutsatser är allvarliga.
– Vi kritiserar nio av tio kommunala huvudmän. De har inte tillräcklig kunskap om sin egen verksamhet för att driva skolan framåt. De utgår inte heller från de nationella målen, säger Ann-Marie Begler, generaldirektör på Skolinspektionen.
Huvudmannen ska kunna ge rektorerna rätt stöd för att utveckla sin verksamhet, något som rapporten visar att de inte gör tillräckligt. De kommunala behoven ställs ofta över de nationella målen.
Flera resultat är dystra. Sju av tio rektorer betraktas inte ha ett gott ledarskap. Var femte grundskolelärare och var tredje gymnasielärare uppger att rektor inte tar pedagogiskt ansvar för utvecklingen i skolan. Sju av tio elever upplever inte att lärarna ger dem det självförtroende de behöver för att lyckas i sitt lärande.
En slutsats är att det är helt avgörande för skolans resultat att samspelet mellan huvudman, rektor, lärare och elever fungerar.
Utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) kommenterade resultaten i samband med presskonferensen, efter att Ann-Marie Begler presenterat rapporten. Han säger att det är en allvarlig bild som ges av svensk skola. Skolans medarbetare i styrkedjan är för ensamma i sitt uppdrag, var hans analys.
– Regeringens ser det som nödvändigt att förändra relationen mellan stat och huvudman. Vi måste alla ta ett gemensamt ansvar för elevernas skolgång och lämna den situation där vi haft en skoldebatt där utbildningsministrar och huvudmän skyllt på varandra, säger Gustav Fridolin.
Gustav Fridolin upprepade att regeringen gör en stor investering i budgeten som innebär tidiga stödinsatser för varje elev, fler anställda till skolan, mindre barngrupper, och att från 2017 kunna genomföra en läsa/skriva/räkna-garanti upp till årskurs tre.
– Målet är att eleverna ska uppleva en trygg skolmiljö, att alla skolledare ska uppleva att man har det stöd man behöver i sitt uppdrag för att ägna sig åt det pedagogiska uppdraget, avslutade Gustav Fridolin presskonferensen.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
