Nyhet Skolinspektionens tidigare generaldirektör Ann-Marie Begler föreslås som ny styrelseledamot i Academedia. Det är inte första gången myndigheters personal går över till friskolejätten. »Det är en maktdemonstration«, säger Johan Enfeldt.
Den börsnoterade friskolekoncernen Academedia föreslår att Ann-Marie Begler blir ny styrelseledamot i Academedias styrelse. Begler var senast generaldirektör för Försäkringskassan. 2018 fick hon sparken av regeringen. Före det var hon generaldirektör för Skolinspektionen i sju år. Idag är hon bland annat generaldirektör i regeringskansliet.
Academedia är idag det överlägset största friskolebolaget i Sverige. Det är inte första gången som miljardkoncernen rekryterar från skolvärldens myndigheter. 2018 lämnade Skolinspektionens chefsjurist sitt uppdrag för att börja jobba på Academedia. Några år innan hade Skolverkets före detta kommunikationschef börjat jobbar hos friskolekoncernen.
Dagens Arenas ledarskribent Johan Enfeldt är aktiv i Nätverket för en likvärdig skola och i Socialdemokraterna i Enköping. Han ställer sig frågan hur den här typen av rekryteringar påverkar.
– Oavsett vad man tycker om saken så har vi skapat ett skolsystem som bygger på storskalig kontroll. Ann-Marie Begler byggde som generaldirektör upp Skolinspektionen från starten 2008. Att hon nu sätter sig i styrelsen för en av de största koncernerna riskerar att skada förtroendet för ett redan stukat skolsystem. Vad händer när Skolinspektionens inspektörer möter sin tidigare chef på andra sidan?
Han fortsätter:
– Rekryteringen är en maktdemonstration. Just nu remissbehandlas utredningar som föreslår sänkt ersättning till fristående aktörer och begränsad etableringsfrihet för gymnasieskolor. Båda förslagen skulle slå hårt mot Academedia. Begler tillhör, med erfarenheten från Försäkringskassan, en av de tyngsta offentliga tjänstemännen i landet. Räkna med att Academedia planerar att använda hennes kontaktnät i regeringskansliet när utredningsförslagen ska bli lagstiftning.
Läs även: Skolverket bemöter kritik av häpnadsväckande remissvar
Läs även: Så tycker friskolorna om skolkommissionens förslag
En djupare form av påverkan
Anna Tyllström är docent i företagsekonomi vid Institutet för framtidsstudier och har forskat på svängdörrarna mellan PR-branschen och politiken. Hon lyfter begreppet »regulatory capture« som inom forskningen används för att beskriva hur politiker och myndighetsföreträdare som umgås för nära med företag de är satta att reglera börjar främja dessas intressen snarare än det allmännas bästa, och säger att det i det här fallet kan röra sig om »ett slags kulturell gisslan«.
– Men med den här typen av övergångar kan man faktiskt prata om ett slags kulturell gisslan: när politiker och myndighetsanställda börjar gå fram och tillbaka mellan det offentliga och det privata börjar de tänka och tycka som industrin själv, och en gränskultur utvecklas där man talar två språk; både det politiska och affärsmässiga och samtidigt ändrar både sätt och innehåll för sitt arbete. Detta är en djupare form av påverkan och mycket svårare att reglera.
Inget regelverk kring byråkrater
Det finns, henne veterligen, inga studier på hur personalrörelser mellan myndigheter och näringslivet, eller politiker och lobbyistjobb, påverkar förtroendet för myndigheter eller politiken men säger att hon har svårt att se hur exempelvis Ann-Mari Beglers övergång skulle leda till ökat förtroende för myndigheten.
– Särskilt timingen, en vecka efter att all skolstatistik på organisationsnivå beläggs med sekretess, är ogynnsam.
Den här typen av rekryteringar förekommer och har gjort länge. Anna Tyllström säger att de existerar för att de är effektiva och tar som exempel bankernas och deras intresse för att anställa före detta anställda vid Finansinspektionen. Likaså har det bland affärsjurister ansetts meriterande att som ung jurist jobba ett par år på Skatteverket.
– Funktionen med en styrelse är ju att tillvarata ägarnas intressen genom att bidra med kompetens och nätverk. Vad dessa organisationer vill ha och behöver är orientering i det politiska landskapet, och skolvärlden är en mycket reglerad verksamhet. Beglers erfarenheter från just det skolpolitiska området är visserligen äldre, men hon kommer direkt från Regeringskansliet och har haft flera tunga utredningsuppdrag, säger Anna Tyllström och tillägger:
– Viktigt att beakta är att ingen reglering hade kommit åt detta; aktuell lagstiftning gäller inte generaldirektörer utan enbart politiskt valda och anställda.
Påverkar tilliten till systemet
»Beglers gedigna erfarenhet av offentlig verksamhet bedöms […] vara en stor tillgång för AcadeMedias verksamhet«, skriver Academedia i ett pressmeddelande. Och det är just det som är problemet säger Sigurd Allern, professor emeritus i journalistik vid Universitetet i Oslo.
– Det är helt klart en strategisk rekrytering. Ett sätt att få tillgång till någon som har erfarenheter och kontakter, som vet hur statsapparaten fungerar. Academedia skriver själva i sitt pressutskick att hon kommer vara en stor tillgång på grund av hennes gedigna erfarenhet av offentlig verksamhet – det är just det som är problemet.
Han har tillsammans med Ester Pollack skrivit en rapport för tankesmedjan Katalys om svängdörrar mellan politiken och näringslivet och säger att den rekryteringsbasen är vanligare än mellan byråkrater och näringsliv. Oavsett säger Sigurd Allern leder fenomenet till en tydligare maktkoncentration.
– Huvudproblemet är att när den politiska och byråkratiska eliten växer samman med näringslivseliten så blir maktkoncentrationen tydligare och det leder till mindre tillit för systemet. Det är svårt att representera både befolkningen å ena sida och specifika ekonomiska intressen å andra sidan.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
