GRANSKNING: Academedias skolor driver på betygsinflationen. Och det lönar sig. Man växer så det knakar, och med förra årets vinst på nästan 300 miljoner kronor slog koncernjätten skolrekord.
På måndagen avslöjade Dagens Nyheter hur friskolor konkurrerar med överbetyg. Nu kan Dagens Arena visa på ett annat mönster i Skolverkets statistik över betygsinflationen: En tredjedel av de skolor som toppar listorna över de mest generösa betygssättarna (för matte A1C och MA2C) tillhör friskolekoncernen Academedia.
Vid en första anblick syns inte Academedia alls. Men faktum är att skolbolag som Mikael Elias, NTI och Ljud & Bildskolan alla ingår i koncernen – uppköpta under de senaste årens snabba expansion.
Med 44 000 elever är Academedia skolmarknadens dominant. Var tjugonde gymnasieelev går varje dag till koncernens skolor. Förra året omsatte koncernen hela 4,7 miljarder kronor, det allra mesta skattepengar. Omsättningen har fördubblats sedan 2009 och ökat med 500 procent på fem år. Numera är man likvärdiga med de största vårdbolagen.
Brytpunkten kom 2007, när Academedia beslutade sig för ”växa genom att köpa andra utbildningsföretag”. Då köptes Vittragymnasierna, NTI, Ljud & Bildskolan och Drottning Blankas Gymnasium. Men det stora språnget kom sedan riskkapitalbolaget EQT, med fonder i skatteparadiset Guernsey, tog över ruljangsen 2010.
När den mindre konkurrenten Pysslingen blev en del av Academedia 2011 skrev SvD Näringslivs Torbjörn Isaksson om hur ”en gigantisk maskin inom svenskt utbildningsväsende” tog gestalt.
Det blev en vinstmaskin. Av 4,7 miljarder kronor i intäkter satsades bara 4,3 miljarder kronor på verksamhet, visar Dagens Arenas granskning av den senaste årsredovisningen. När avskrivningar på tidigare investeringar räknats bort återstod en rörelsevinst på 294 miljoner kronor – rekord i skolsammanhang och en ökning med 30 procent på ett år.
Lönsamhet nås ofta genom lägre personalkostnader. Lärartätheten på Academedias skolor är i snitt på 6,8 lärare per 100 elever, jämfört med 7,7 i friskolor i allmänhet och 8,3 i kommunala skolor. Andelen behöriga lärare är lägre än snittet. Trots det har elevtillströmningen fortsatt, enligt koncernledningen på grund av att man är en ”förebild inom utbildningsbranschen när det gäller kvalitet, resultat och nytänkande”.
Kritiker har i stället uppmärksammat Academedias satsning på reklam och att vinstdrivande skolor tenderar att locka till sig elever från studievana hem, de som är mindre kostnadskrävande och som dessutom förbättrar skolans sociala status.
De senaste uppgifterna från Skolverket visar dessutom att man ofta sätter högre betyg än vad som är motiverat utifrån de nationella proven. Även om Academedia är en dominerande aktör är man klart överrepresenterad på topplistan.
Det kan ses som ett olycksfall i arbetet, men också som en till synes framgångsrik strategi. För som skolforskaren Jonas Vlachos säger till DN:
– Skolor kan konkurrera med andra medel än en bra utbildning, exempelvis genom generös betygsättning.
Academedia tycks ohotade, om nu inte spelreglerna förändras. Och här ser koncernen orosmoln, i form av ”politiska och legala risker”, som det heter i årsredovisningen. Man syftar förstås på stormen kring vinsterna i välfärden och de konkreta förslagen till vinstbegränsning, något som ”kräver att bolaget bevakar den politiska utvecklingen kontinuerligt och när så bedöms lämpligt också deltar i den politiska debatten”.
Det bedömdes nog som lämpligt redan i september 2012, då Academedias VD Marcus Strömberg debatterade i radio med LO:s ordförande Karl-Petter Thorwaldsson. ”Vinsten är en del av lönen till ägaren”, förklarade Strömberg. En naturlig drivkraft i privat företagsamhet. Att stoppa den var att ta kål på valfriheten.
Academedias styrelse verkar i alla händelser vilja stärka Marcus Strömbergs drivkraft. Han har inte gått lottlös genom expansionsfasen. Som VD tjänade han drygt fyra miljoner förra räkenskapsåret, eller 340 000 kronor i månaden – plus pensionsavsättningar. Det innebär en fördubbling jämfört med 2008, då han kammade hem 2,1 miljoner kronor.
Kent Werne är frilansjournalist och har granskat vinsterna och riskkapitalbolagen i välfärden sedan 2010.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
