skolsegregation Rektorer och skolhuvudmän ska få ett ansvar att verka för att minska den sociala segregeringen bland elever. Men det blir inget förslag om att begränsa köreglerna genom en åldersgräns ännu.
Propositionen Samling för skolan bygger på Skolkommissionens slutbetänkande och skickades till riksdagen igår. Det innehåller bland annat förslag om att varje huvudman ska utse en skolchef som bistår huvudmannen i att se till att regler följs och att rektors ansvar skärps att utreda längre frånvaro hos elever.
Skolinspektionen föreslås också få agera på samma sätt mot en kommunal som en privat huvudman när det gäller att återkalla tillstånd att bedriva skola.
Men det är skrivningen i förslaget om skolors ansvar att verka för en »allsidig social sammansättning« lyfts fram av Helene Öberg, statssekreterare hos utbildningsminister Gustav Fridolin (MP), som det viktigaste verktyget i propositionen för att motverka social segregation.
– Det kommer vara en lagstiftning som Skolinspektionen får i uppdrag att kontrollera om man efterlever, säger Helene Öberg som svar på Dagens Arenas fråga om vilken tyngd förslaget har.
Hur det ska gå till att verka för en allsidig social sammansättning är något som lämnas till skolorna att avgöra. Men regeringen har vissa tankar.
– Om inte annat kan man använda det här när man planerar för nya skolor, och hur man placerar dem för att bidra till en allsidig social sammansättning. Vi vet att det kommer behövas många nya skolor de närmaste åren, säger Helene Öberg.
– Vi vet också att många skolor köper reklam som når elever och då kan man använda det här för att tänka på vilka elever man vänder sig till. Man kan inte längre rikta sitt budskap bara till vissa grupper av elever.
Ett av Skolkommissionens förslag som handlade om att verka för mer socialt blandade elevgrupper var förslaget om lottning som en metod om en skola hade fler sökande elever än platser.
Idén om lottning till skolor mötte häftig kritik, bland annat från allianspartierna, och regeringen beslutade nästan med en gång att inte lägga fram just det förslaget.
Däremot sa Gustav Fridolin (MP) i en intervju med DN att han ville ha någon form av ändrat kösystem, exempelvis genom en åldersgräns för när man får ställa sina barn i kö. En sådan förändring skulle öka möjligheten för fler föräldrar att hinna söka till populära skolor.
– Jag vill se en förändring och det skulle kunna vara till exempel en åldersgräns, sa Gustav Fridolin.
Men i det förlag som nu läggs fram finns ingen sådan del som påverkar kösystemet. Istället skriver regeringen i propositionen att de kommer att tillsätta en ny utredning för att närmare titta på hur regler om »placering och urval bör ändras för att i större utsträckning främja en allsidig social sammansättning av elever«.
– Det finns inget utredningsunderlag, så därför tillsätter vi en ny utredning för att titta på de förslagen, säger Helene Öberg.
En annan sak som regeringen vill se över är förslag från enskilda kommuner som upplevs som positiva, till exempel att kunna tillämpa en så kallad skolkedja. Syftet är att kunna peka ut för en elev redan i första klass vilken skola hen ska gå på i mellan- och högstadiet. Genom att kommunen föreslår en skolkedja kan de aktivt placera elever i skolor som är längre från hemmet när de är lite äldre, och som innebär att de blandas med elever av en annan social bakgrund.
Det här skulle dock kräva att man ger förtur till vissa elever vilket går emot dagens regelverk där närhetsprincip är en del.
Förslaget om att verka för en allsidig social sammansättning gäller även rektorer, och då inom en enskild skola. Då kan det handla om att blanda elever med olika social bakgrund i klasser och undervisningsgrupper.
– Jag kommer ihåg att när jag gick i skolan till exempel, så sorterade man barn från ett bostadsområde i en klass och andra i en annan klass. Och då kan man aktivt arbeta på ett annat sätt, säger Helene Öberg.
I propositionen trycker regeringen på vikten av att skolor arbetar tillsammans »för att minska skolsegregationen och ge alla elever en likvärdig utbildning«. På frågan om inte den tanken går emot vissa huvudmäns intresse säger Helene Öberg att de har att följa lagen.
– Vårt förslag handlar om att skolan har ett samhällsuppdrag och inte är en marknad som alla andra, säger Helene Öberg.
Flera remissinstanser, däribland Friskolornas riksförbund, var i remissrundan till Skolkommissionens utredning skeptiska till förslaget om att verka för en större social blandning av elevgrupper. De invände dels emot att det skulle förbättra skolornas resultat, dels hävdade organisationen att det kunde bryta mot diskrimineringslagstiftning om skolor ska samla in »social bakgrundsinformation« om elever.
Men några sådana problem ser inte Helene Öberg med förslaget.
– Det finns en mängd olika mätningar redan idag som Skolverket publicerar om elevers sociala bakgrund, så jag ser inte att det är något problem, säger Helene Öberg.
Dagens Arena har sökt M, C, KD och L men har inte lyckats få några kommentarer om hur de ser på förslaget.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
