Elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund går allt oftare i olika skolor, visar en ny rapport. Boendesegregationen och det fria skolvalet är orsaken.
Skolsegregationen ökar, slår en ny rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, fast. I dag är det vanligare att elever med svensk bakgrund och elever med utländsk bakgrund går i olika skolor jämfört med 1990-talet. Och friskolorna drar framförallt till sig elever med svensk bakgrund.
– Vi ser att det framför allt är skolsegregationen utifrån utländsk bakgrund som har ökat kraftigt, Det beror till största del på boendesegregationen, men även till viss del på skolvalet, säger Helena Holmlund, doktor i nationalekonomi och en av rapportförfattarna.
I den tiondel av skolorna som hade högst andel elever med utländsk bakgrund på 1990-talet var andelen i genomsnitt 20 procent. Den andelen har i dag ökat till 30 procent. Men i den tiondel av skolorna med lägst andel elever med utländsk bakgrund ligger andelen kvar på samma låga nivå.
– Det vi ser är att andelen elever med utländsk bakgrund har ökat och att ökningen är ojämnt fördelad. Det finns en sortering av elever mellan olika skolformer, säger Helena Holmlund.
Det fria skolvalet har också varit en bidragande orsak. I de kommuner där val till friskolor relativt sett är vanligare har skolsegregationen ökat ännu mer än vad som kan förväntas utifrån boendesegregationen.
– Vi ser att framförallt elever som har goda förutsättningar och stark socioekonomisk bakgrund är överrepresenterade i friskolorna. Vi ser också att den gruppen har högre sannolikhet att gå i friskola om de bor i ett område med många svaga elever jämfört med om de bor i ett område med många starka elever, säger Helena Holmlund.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
