Skolsystemet under lupp

skola I en ny bok försöker Johan Enfeldt kartlägga hur det svenska skolsystemet fungerar och vilka faktorer som lett fram till de problem vi ser med ökad skolsegregation och sämre kunskapsresultat. 

Johan Enfeldt berättar att han med boken Vad får du för skolpengarna?  vill fördjupa bilden av de problem som finns i skolan i dag.

– Jag skulle vilja att fler förstår att problemet med skolan handlar om mycket mer än vinst och skolval. Vi har ett system där bland annat etableringsfrihet, urvalsregler och kommunernas ansvar hänger ihop med vinst och valfrihet. Det går inte att ta ett av dem och förklara skolans problem. Ett system med skolval skulle till exempel fungera helt annorlunda utan etableringsfrihet. Man behöver se helheten. Det här ville jag förklara, säger han.

I boken går Johan Enfeldt igenom en rad faktorer som påverkar dagens skolsystem som urvalsregler, skolvalet och vinstdrivande aktörer, hur skolmarknaden fungerar och vilka konsekvenser den får. Slutligen listas sju reformer som Johan Enfeldt kallar »akuta«.

Vilka vill och hoppas du ska läsa boken?

– Någon som faktiskt vill förstå hur vi styr skolan och hur skolmarknaden fungerar.Jag listar 22 punkter med vanliga argument i skoldebatten och hur sanna de egentligen är. Förhoppningsvis kan det vara användbart för den person som lyssnar på en skoldebatt.

 Det har kommit ut väldigt många böcker om skolfrågan på sistone, och sänts en del tv-program. Vad kan din bok bidra med i mängden?

 – Det här är inte en historik om varför vi hamnat här. Det här är en beskrivning av hur skolan fungerar nu och vilka konsekvenser systemet får.

 Vad tycker du är det stora problemet i skoldebatten idag?

– När det gäller förslagen som ligger på riksdagens bord (som handlar om att göra om skolpengssystemet till kommuners fördel jämfört med friskolor red.anm) är problemet att flera partier lägger mycket energi på väldigt smala argument som ska rättfärdiga att de säger nej. Inget parti säger längre att skolpengssystemet fungerar jättebra. Alla säger sig vilja ändra på det, men inte på samma sätt som de förslag som ligger på bordet.

Johan Enfeldt pekar också på att synen på skolan har förändrats väldigt mycket över tid, vilket påverkar förväntningarna på skolan.

– En forskare jag citerar i boken säger att elevers skolarbete har flyttat hem i stor utsträckning, medan skolan blivit en plats för socialt umgänge. Det här får stora konsekvenser för de elever som inte har stöd hemifrån. För 25 år sedan pratade borgerliga politiker om vackra skolbyggnader som utstrålade kunskap. Nu säger Timbro att gympasalar inte har något värde i sig – det är bara kunskapsförädling som ska mätas.

– Trenden är att man inte längre ser skolan som en viktig plats.

Har skolan potential att bli en valfråga?

– Jag tror att det kommer att bli en valfråga, men det är ganska låsta positioner nu. Efter valet tror jag att insikten om att skolmekanismerna inte fungerar så bra kommer att växa. Det finns starka krafter hos Moderaterna och Centerpartiet som har insett det här.

– Det är alltid svårt för en partiledning att ändra sig, men om man byter partiledare tror jag att det kan gå ganska fort. Jag försöker att vara optimist.