skolvalet Medan många elever har gynnats när det gäller ökat utbud av skolor, har elever i glesbygd snarast fått sämre möjlighet att välja skola. Det visar en ny avhandling som har undersökt effekterna av det fria skolvalet 1997-2011.
Det fria skolvalet infördes 1992 under regeringen Bildt. Ett av argumenten i debatten inför reformen var att friheten att starta och driva skolor skulle kunna ge en ökad mångfald i utbildningsutbudet på landet. Men resultatet har blivit precis tvärtom, säger Anna Maria Fjellman som lade fram sin avhandling i dag vid institutionen för pedagogik vid Göteborgs universitet.
– Det vi kan se är att vi har betydligt fler gymnasieskolor än innan reformen, men de är överlag etablerade i storstadsregioner, i regioner runt storstäder och i tätbefolkade områden. Så det har gagnat elever och familjer där. På samma sätt har landsbygden förfördelats, säger Anna Maria Fjellman.
I glesbygd är den generella tendensen snarast ett minskat utbud av gymnasieskolor.
– Tolv kommuner som hade någon sorts gymnasieskola 1997, hade ingen alls 2011. Så menar man teoretiskt sett fått fler valmöjligheter ser man en försämring för de mindre kommunerna, säger hon.
Eftersom avhandlingen har studerat en lång tidsperiod, från 1997 till 2011, under vilken mönstret med den ojämlika etableringen av skolor mellan glesbygd och tätort successivt förstärkts, kan mönstret ses som stabilt, enligt Anna Maria Fjellman.
Att elever i glesbygd i dag i ännu större utsträckning än före friskolereformen kan tvingas pendla till en annan kommun för att gå i skolan, är ett demokratiskt problem som sträcker sig längre än en begränsad valfrihet, menar hon.
– För de här eleverna och deras familjer försvinner den demokratiska tanken att man ska kunna rösta och påverka exempelvis skolpolitiken i sin egna kommun.
Vet man om det beror på det fria skolvalet att skolor lägger ned på landsbygden?
– Det är en komplex utveckling, och det går inte att säga för varje enskild kommun: varför stängde den här skolan? Men det är problematiskt när ramarna vi har i vårt utbildningssystem förstärker skillnaderna mellan stad och glesbygd, säger Anna Maria Fjellman.
Varför har inte fler skolor etablerats på landsbygden?
– Jag kan inte uttala mig om enskilda fall, men när man har tanken att skolor ska försöka locka till sig så många elever som möjligt är det inte konstigt att man etablerar sig där det finns stort elevunderlag.
Även om vinnarna när det gäller valfrihet finns i storstäderna, betyder det inte att alla elever i tätorter gynnas av det fria skolvalet.
– De är vinnare inom det geografiska systemet, men det finns andra segregerande effekter i storstäder, eftersom man ser att skolsegregationen ökar.
Även på orter med ett gott utbud av olika skolor finns skillnader mellan vilka som utnyttjar den valfriheten, visar avhandlingen. Elever med svensk bakgrund drar nytta av möjligheten att välja i större utsträckning än elever med utländsk bakgrund. Även flickor är mer rörliga när det gäller skolval än vad pojkar är.
Följ Dagens Arena på Facebook och Twitter, och prenumerera på vårt nyhetsbrev för att ta del av granskande journalistik, nyheter, opinion och fördjupning.
